intuition som överhud suicid som ess i rockärmen
kastar mig hellre framför tåg än avstår
fluid eyes
återfödelsetentakler
att bära en njutnings vikt med tungan
tyst som DNA
avstånd som gåva
kärlek som avsked
känner såren vattna sig i munnen
gogglar regn utan svar
gitarrlicks som hand i himlen plocka mig like that
yung gud som hägring på Rosenlundsgatan
mäter din omkrets mot min hud
saknar när Subway var en grej
Då:dina lårklämmor och hur du försökte hålla tillbaka skriken
Nu: ryggen krökt över handfatet fullt av grodyngel
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar