måndag 4 april 2016

Glaspojken

När jag hör Glaspojkens röst på tvn märker jag hur jävla mycket jag saknar honom
Han är så jävla briljant bara det är allt
Nätterna på Kungsholmsgatan cigaretterna bäddsoffan betten solölen smsen dem saknar jag
 intelligensen ännu mer hjärnan bakom orden vad mer känsligheten gråten (var gång så jävla vackert)  promenaderna längst broarna (2) dit och hem kylan i luften vi sågs höst vinter vår alla år aldrig sommar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar