jag är skyldig till lockrop
hovars läte
bultandet som till slut tar över hjärnan
kväver manar pressar
mot droppars gemensamma färd
mot primalskrik
röker när jag förälskar mig
du är möjligen tagen men din aura är fri
oflydd tills nu
ögon djupare än hålet nu vid Slussen
en gång är ingen gång
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar