kan inte ens försöka dölja det
farväl grunt liv
hoppar du hoppar jag
bönen som sista utväg
kan jag
får jag
dygnar i adrenalin dopamin och kortisol
du får mig känna saker jag inte känt sedan jag var 14
kan bara be till gud nu
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar