Att vänta på apokalypsen på pengar på svar på att livet ska börja

 jag är bara människa 

helt plötsligt är inget viktigt längre som brukade vara viktigt

blodet & drömmarna förenas rovögon väcks 

höjer min höft mot dig eller  skärmen 

gud hjälp mig säga allt nå kärnhuset djupet och ditt ja

blottar strupen eller hela mitt väsen 

vad skulle jag annars göra när det tunga artilleriet drar in 

om inte du kommer mitt liv för alltid förbli ofullkomligt 

jag är ytterst i din näringskedja du är närmst i min 

det ännu ofödda

det oundvikliga 

svart kaffe marinerar orden i saliv över natten för att snabbare frammana den nya världen 

drar ditt plektrum över läpparna öppnar mig 

för dig