Barndom

 jag minns inte men kroppen minns 

ett helt liv 

kronisk rädsla 

gråter när jag går hem från klass på Krukmakargatan för tänk om det här är min bästa tid

sträcker ut like a showgirl chips till middag som jag fick utanför KTH 

hur svältfödd jag är på att bli betraktad som människa 

min lycka kräver typ ingenting men när även typ ingenting är utom räckhåll

fantasi samtal med min dotter : min familj får bli en collie nu 

och jag ska döpa henne efter dig Iris Mi-Rakel 

Mamma älskar dig