Samtidigt i hjärnans andra arrondissement skriver jag en dikt om dig
händerna ovanför huvudet
älskar dig när jag håller fast dig
väser du med låsta käkar
din bål får mig att böjas bakåt i brygga
öppet fönster lukten av grillade kadaver och hägg
du har lagt dig över mig som en förlust
kallar det vi är komplicerat
jag vill skära upp något för att få in mer av dig
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar