bär mig i nackskinnet som en hundpappa
knulla mig med svansen mellan benen
min insomnia är självlysande nu
dra flätan bakåt
plötsligt har jag hål i mina vans igen
plötsligt är jag inte längre 27
drar åt spännbanden jag sitter för löst
bakåtstrukna öron tuggar på ditt betsel
spelar död går ner i brygga
alv ängel alien anomaliflicka rullar runt sitter i splitt
den sorgligaste verkligheten är att jag inte var på låtsas trots allt
allting som får plats i min mun
våldta mig mellan yogaklasserna
dela brythjärta
mata mig som en fågelpappa med blått hubbabubba
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar