och kaffet du skulle hällt upp till mig
inget kan eller får vara heligt för skrivandet
så av alla människor på jorden valde du en poet
att kila fast under dig på madrassen i fantasin
i verkligheten växer avståndet
tar en cigg under fläkten bara nymånen och jag
ber en bön om att allt som är fast förflyktigas
låt frihet fängsla
det finns en gräns för hur länge man kan gå i en korridor utan perifer syn
när ett tivoli kommer in från sidan
visst?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar