såg mig själv dö och le
ord som en slägga i huvudet helt utan omsorg i knät
allt låser sig får ringa bakåt i tiden
Josefins val av låt till dikten får mig att falla i gråt
Gamla stan ett rådjur i fåtöljen
ett medmänskligt rum
en ostsmörgås
sen det som aldrig händer i verkligheten i drömmen
jag älskas blir sedd hållen ber om att få mina behov tillgodosedda och får dem
vill lämnas kvar där när jag vaknar är Åsa på natt i New York

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar