Flyr.
Lämnar pennan enbart korta stunder för tankar.
Kan inte äta,hur skulle jag? Magen är full av dig. Du står mig upp i halsen.
Evighetsloopen på. Exakt hur blickar möttes.
FÖR MIG ÄR DET BLODIGT ALLVAR (VILL JAG SKRIKA)
Men jag skriver det istället. Vem orkar ändå lyssna?
Vem orkar ändå läsa?
Vem orkar vänta på att imorgon blir en bättre dag?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
åh jag hoppas att det var så, att morgondagen alltid blev en bättre dag.
SvaraRaderaönskar att jag slutade tillåta tidens flykt
SvaraRaderaatt jag kunde leva här
att varje ny dag var
ja, just det, vad önskar jag