känner jorden under fötterna och med din röst i lurarna blir jag inte rädd för min egen tomhet
ljuset det obarmhärtiga ljuset
det finns ingenstans att gömma sig
rensar ut allt dödsstädar om det finns ett sånt ord
det vakna tillståndet blir alltmer likt drömmen
bara en rik människa kan säga att han inte har något val
eftersom han inte behöver välja
jag undrar om mitt kön är igenväxt?
känns stumt bedövat skriver till Sverrir kräks duschar i den ordningen
precis innan jag vaknar drömmer jag att jag är med on tour
jag dansar igen och ska upp på scenen du är sur på mig för att jag pratade med någon i ett annat band
och har en otrolig jacka med fransar vi möts i en kulvert och jag drar in dig på en toalett
ber dig spotta i handen du är mottaglig och biter mig i axeln
säger att jag bara får prata med dig
att jag är din
vaknar av att organen talar till mig
livets ständiga förkortning
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar