hon känner för mycket
rådjuret
magen mot madrassen
pressar djuret hårt mot väggen
illusionen av en motmänniska
uteblir
du höll om mig!
alltså har jag funnits
andas känn
allt motstånd lägger sig som strypsnaror runt halsen
vill vara hon du sliter dig ur kopplet för
rådjuret
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar