jag är så sjukt nyfiken på vad min dotter skulle fått ärva
de spelar Håkan och min själ söker förtvivlat efter det som brukade kännas utan framgång
bandet jag har tatuerat kör i stan men jag har ingen plats inuti som är tom
du har ockuperat alla rum
mina bedjande barnsliga ögon raderar Hinge gång 2000 utan att ha deltagit
men du ingenting är alltid
känns som en övergiven cirkus
något måste hända nu vrålar direktören
aldrig bli för verklig aldrig låta någon för nära
bara vara tivolit som aldrig stänger
vi två är längst bort från varandra i samhällsklass men om man väger in det har man missat hela poängen
jag har alltid dragits till skimrande ting som en kråka
kan inte du vara min kropp nu så du får känna hur jag dör för dig
håller du andan åt mig längre än jag kan lovar du mig
att nothing is forever inte ens November rain
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar