Svindlande att mina tankar flyger runt i rymden. Känslan av avskurenhet vandrar längs min ryggrad. Jag var ju på väg.Jag hade ju börjat spraka.
Det enda som får min själ att vilja flyga där uppe är du.
Du mitt topprovdjur. En ljuv drog av en helt annan sort.
Som att det enda beständiga i mitt liv är det obeständiga.
Ensam med himlen.Föder monster.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
"Jag var ju på väg. Jag hade ju börjat spraka." Svindlande vackra ord, det där.
SvaraRaderaTack fina du!
SvaraRaderaDu är mitt fyrverkeri, ingen som du, aldrig som du, om han förstod skulle han vara lycklig, himlen är till för själar som oss, som aldrig kan landa.
SvaraRaderaEtt av mina älskligaste ord på spanska är "cariño" och det är du.