i den oklippta versionen är jag din labyrint
vi äter pastasallad och allt är 2002 igen
dikt av en flicka nästan femtio där ingen någonsin förstått vidden av hennes längtan
24 års spår i parketten mina antenner tar in hela huset
att leva är att vara konstant understimulerad och sen dö
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar