allt jag skriver är fantasier
men det är inte som om jag inte kommer minnas livet ut
hur dina ögon lös som ett bländat rådjurs från scenen
huggtänderna som vita lakan
munnen halvöppen och refräng jag biter mig i läppen och det kommer blod
med tiden kommer min hjärna slå ihop allt ovanstående till en förlust
en gud och jag står på bron
ingen som du den sista för mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar