Kvällar och nätter som igår är ett facit på hur inget och ingen jag är allt aldrig saknas ens inte möjligen som ett minne av hon som aldrig slutade gå

var är du som ser snara efter snara och är precis så nära att du kan slita ner dem 

före jag

tydligen dansar jag igen

hyperaktiva fingrar som vers

bär mina dikter som rykande organ i händerna (refräng) 

var dags återfödelse 

Om jag lyckades fascinera dig vore jag stolt som en uniform 

när jag jobbar själ jag från mig själv

när jag skriver lever jag 

byter mjölk mot dynamit 

tömd på allt utom orden

och pappas ansikte

jag vill vara poet på samma sätt som en religiös sektledare 

något skriker konstant skriv i mig 

skriv tills du blir någon något