den som inte kan finnas
frågar mamma vems hammock jag sov i som barn
hon svarar tant Karins
tänk när facit inte längre finns
tiden har gått ur mig
osar Bruno K Öijers release
där är jag i alla fall inte äldst poet
men minst lyckad
alla verkar dricka lavendellatte i New york
en våldsamt bipolär menopaus utan nåd
ett mänskligt drama fullt fart in i en bergvägg och sen
återvända till nästa liv som Little Jinder
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar