mod läppstift en solros
en vidrig värme som aldrig tar slut
en bruten besatthet
väntar mig inte längre någonting
känslan av att tiden inte längre är för mig
den får mig bara att åldras
blickarna blir färre och mindre svultna
framtiden är förmultning
dansar i köket väntar på svar
som uteblir dygnar sen av allt kortisol
boogie woogie all night long
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar