en natt i höften
ett avsked i halsen
det var särskilt mig själv jag saknade i somras
lämnar psykiatrin( igen) de vill att hålen ska vara kvar annars finns ingenstans att stoppa alla tabletter
det skymmer jag trivs så oerhört ensam på Rival
Monteliusvägen hem blundar och ser ut över fjädern i ett parallellt liv är jag i Köpenhamn
en natt i höften
ett avsked i halsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar