det går väl aldrig riktigt att veta varför man begär någon
det är djupare än medvetandet på instinkt
jag väljer dig och låter dig välja mig
vill nog mest veta om det hårda kan ge vika
om skrattet kan bli gråt
yta djup
flykt närvaro
min instinkt var att jag ville sträcka fram handen och röra ditt skrev
men jag skrev om det istället
hur du gör ont i mig på ett sätt som jag fortfarande inte har förmågan att förstå
hon tänker nog aldrig på ditt andetag
det bara är där varje gång hon vaknar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar