Arkipelag

 läser att en dikt inte är på riktigt förens den är tryckt så här kommer ännu en overklig dikt

från en lika overklig poet för man är bara verklig om man är utgiven skriver samma författare 

Arkipelag en gran talar till en annan gran ovanför mitt huvud på en låg frekvens 

jag tänker att närsomhelst nu orkar jag inte längre bära min dröm 

en speciell sorts röst som tar sig in under cyckelbyxorna öppnar drar samman 

ställer inte frågan som gör min närvaro uppenbar 

allt har en innebörd 

jag är poeten på din display yogafröken i studion blodet som rusar till könet under huden

lika overklig som din bostadsrätt din leasade bil din överfiltrerade insta ditt äktenskap i juli