blir våt av en mening+smiley i en deprimerande liten lägenhet på södra sidan
i våra bästa stunder är vi alltid utelämnade tänker jag och svarar svagheter tillbaka
vet egentligen inget om dig utom det jag begär men det känns som om du luktar äpple
och läder som att det tar tid innan du pratar med någon om morgonen
förgängligheten hack i häl så du håller dig sysselsatt
vet inte om du håller trohet högt för jag har hört att du är gift?
har sett många äktenskap där båda är trogna och ingen är lycklig
jag tror bara man kan vara trogen sig själv
ber om att du är en sån som säger nej men menar jag
att du tar dig in i mina dikter
in i mig
dina overkliga händer jag skulle ta dem utan att fråga
lite som en tjänst för oss båda lite som James Bond
Alla rubbas någon gång
du är en sån som tränger igenom tusen världar
utan att egentligen veta något om dig så vet jag att jag aldrig någonsin skulle kunna säga nej
du är en sån som kan locka till sig hondjur på deras bröllop
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar