min prana är din att bada i

 anna räddar mig igen 

andas ut som en skeppsbruten når land

gråter en liter 

ni ligger kvar i sängen som om ni har all tid i världen vilket jag inte har 

vilket ingen har men ni är kvar i era relationer på slentrian 

öm i själen håll mig som om jag var ett spädbarn 

och förlåt månen för att jag skyllde på dig det var min far som vred nacken ur led 

post du dvs allt vad ska jag fylla mitt sk liv med 

hela mitt liv sen jag rymde hemifrån har varit frihetsåldern utan barn parrelation fast jobb hus bil monogami jag har aldrig haft ett enda vuxenhinder 

men det går inte en dag utan att jag blir övergiven återigen 

minns: jag finns här varje gång ingen annan gör det 

eld i händer

 vaknar 03:15 av att fullmånen gett mig nackspärr 

presenten jag inte önskade mig

livet fuckar en vidare  

du spelar spel där du räddar världen för att slippa rädda dig själv 

när är det rätt dag att gå på 

inget kvar att vinna eller förlora 

snälla ge den som lever uppmärksamheten 

en eld som måste tas emot där den får brinna 

det som återstår : förbli fri sann och närvarande 

Mimosasäsong

 Reimersholmeshotell och Emilia som extra hud 

2 glas vatten och att sluta älska dig är som att glömma hur man cyklar ju 

innerligt väntandes ständigt beredd att ta risken i en konstant frigjord verklighet

jag fick faktiskt respit i var spegel igår

så länge jag håller mig i mörkret åldras jag inte 

i slutet av dagen handlar det bara om vad jag är villig att tro på

hur långt jag är beredd att gå till vilket pris som helst 

jag saknar att vakna och vilja något

 knulla tex 

du går mot mig på alla gator nu ledddjuret 

fullmånen drar i bäckenet 

i hela mitt vuxna liv har jag varit för gammal för dig 

men jag går för långt in i varje dröm så 

kan du borsta mitt hår 

det finns bara en väg ut och det är gud 

mental boner polkagrisdadlar 

buktalar med min död 

så länge jag sluter ögonen är du med mig 

som våta tulpanhalsar i början av mars 

ung könet glänser som organen på ett öppet rådjur 

jag är så mycket värdigare om vintern 

den helige andes nåd

att suga på din tunga som andra språk 

du är min hjärna nu säger jag till snobben 

tårar från en sista förälskelse 

tryck mig mot madrassen nu innan jag kräks av skam för att jag försöker så mycket 

mitt liv fram tills nu har varit en villfarelse 

soon to be dead poet society 

gråter i höftöppnaren själens muskel

 en blick och jag glömmer aldrig hur du känns att titta in i

aldrig sett så stora ögon vitor oceaner runt stål pupiller

förmodligen hade du en fanbase långt före du starta band 

det är något med hur du byter färg beroende på ljus 

natten har tjocknat nu ligger vaken när vi byter månad 

kryper ihop 

tänk att luta sig mot någons rygg med pannan från pakethållaren 95

du hade bergis bockstyre och acqualimone tröja 

en våldsam lidelse slår ut i blom 

när jag tänker på alla år jag missat vara kär i dig 

kära December förvåna mig snälla 

Tavastgatan ju suis dogmouth

 du bär the color of money blå på bild och 

först tänkte jag köpa en ny dator på klarna sen kom jag på att jag är suicid så 

nightliner genom sommaren  vi som inte tillhör familjer hoppar av vid Slussentorget 

Hornsgatan hem köper bröd och smör jag föddes för att hålla hemligheter det var månader sen jag hade råd med ost 

Anna sa det finns ingen människa som lever på så lite pengar som du 

du har mig skärmdumpad i din hjärna 

gör diagonaler med mig 

ge mig ditt blod som dropp 

estetiskporn och lightfallsmanuset 

raggsockar och jultrosor

aldrig varit så nära läsglasögon som idag men kön var så lång att jag kom undan även denna gång 

det finns inget hopp och det är trösten 

det är snyggare att gå ur eldhästens år

 passera fullmånen som fulländar triologin 

är en sucker för nummerologin 

håller mig i bubblan 

mår inte piss så länge jag vill ha dig 

och erkänner det 

intravenös tröst 

ge mig törsten tillbaks 

whitesage och blackfriday city är ett zoo

ringer till Prinsen och frågar om jag kan få en vegansk sallad rent hypotetiskt 

vi är inte där än svarar hovmästaren nog är det mörkt den här fredagen 2025 

Lena skickar en video från min första läsning på dramalabbet 2011

blir ledsen eftersom ingenting hänt 

blir glad för mina lår är mindre nu 

Saturnus ur retrograd

 gode gud låt det lätta nu 

nästa kapitel måste handla om mig 

skulle vilja ha några dagar i SJP s liv och se hur det är att vara respekterad

betald och dyrkad 

jontes tour är över och jag hoppas vi ses på cafe i morgon 

försöker föreställa mig ett före det blev så här illa 

men det känns som om det varat i en evighet 

 skulle verkligen vilja dö i morgon 

skriver jag i min dagbok men jag måste lämna in tentan ju 

Il cafe Hornstull och jag kan bara skrika ditt namn 

det skriker för evigt 

om en katt har 9 liv har jag tyvärr 90 

varje gång jag återföds är jag 14 igen 

kom till mig i kväll om det finns en chans 

och det finns alltid EN chans 

en svart portal till Artipelag

 jag är alldeles för öppen 

har jag kvar något mer än misslyckade ambitioner

kära gud skicka en enda person som make sense 

(amen) 

Odengatan och den sista förälskelsen intakt

 

min enda glädje i livet är också min smärta 

du har sett mig lida i 3år nu på parkett 

mitt mod hänga knäveck den käraste du sett 

sucidal ppl wanna live the most läser jag 

det är sant det finns bara inga sätt kvar 

vad gör mig oälskbar 

herregud vad jag inte brytt mig om jag varit 38 

hade allt kvar 

 om jag inte visste allt i förväg 

om hur ditt hjärta är så mycket mjukare än du visar din själ är djupare än du tror bror 

en dag kommer du fatta det jag redan sett

då är jag död 

thats a wrap 

skam till den som ger sig för lätt utan att någon ens bett

 du måste hata mig 50 steg från min port skriver jag i affekt 

nej jag är inte så viktig i ditt liv 

gogglar skillnaden mellan botox och fillers hur fan ska jag ha råd att åldras

alla celler flimrar det känns som om jag håller på att bli blind 

får inget fäste i sömnen 

fick lust att slåss när jag såg din story 

kritar mat tog bort allt jag skrev 

jag är en total banalitet och i morgon är en helt ny dag att förnedras på 

du måste förstå att du är det sista som håller mig kvar på jorden 

jag älskar dig som ni älskar era barn villkorslöst 

den kalla kåren längst ländryggen när man ser något man inte borde

 förlamningen som följer

sen illamåendet

det kunde varit min shot för ett extra liv

nu blev det meningen med döden i guess

outro: ekot av en våldsam illusion 

ett litet liv mellan längtan och beröring

 svaret finns i magen när den vrider sig 

själen rå överexponerad öm 

fd stadsministern på Grand vi ser samma film och gråter åt samma katt

han har vakter än jag har heltäckande kläder åter runt 

yogar 14 klasser i veckan går 7 miljoner steg 3 styrkepass vegansk gluten fritt

för att gå i oversized och baggy ju större ju tryggare eller tyngre 

skorna väger mer än mig du vet de håller mig kvar på jorden jag lyfter så lätt

allt reflekteras i ljus inget släpps igenom 

bär min skatt med grace : sanningen 

i ett helt liv mellan längtan och (fantom)beröring 

Sergelstorg och röd neon

 jag tänkte mig nog att du var sekunder men du är evighet

en syskonlåt med samma musikaliska dna 

ditt språk jag vill förstå varenda stavelse av 

tvivlar ibland men landar alltid i samma tanke : jag har sett allt i förväg

vet att jag aldrig kommer att tröttna på att berätta för dig om hur jävla enastående du är

den dagen jag tröttnar är jag död

lägger mig längst ner i Humlan och väntar på att bli kompost 

kom förbi och sjung en godnattsaga 

våga mig när jag är gone 

Nymåne som en orm reborn

 fuktar orden 

mitt bäcken vill öppnas 

ord för tsunamis 

det är för mycket potential här

nästan helt pank men det betyder inget 

jag behöver dina atomer 

naturen har sin gång sa någon 

det finns ingen gång kvar snälla

ingenting människor gör är naturligt 

hanhonandet är kärlek är 

prata inte med mig om du inte är telepatisk 

hela natten igenom spottade du i min mun på festen och jag svalde och det var det mest erotiska jag varit med om 

personen du söker saknar medvetande var god försök igen senare 

första snön och salivdrömmar

 längtar desperat efter kyrkan 

när jag väl är där scrollar jag luren 

bröd smör sång jag har sett vad musik kan göra 

jakten på den perfekta flanellskjortan

vill bara äta med fingrarna 

minusgrader och jag vill bara vara någon 

på ett tak med yung lean 

en dag kanske jag blir utgiven och kanske läser du 

och fattar vad jag försökt förklara så jävla hårt över år

kanske tar du fram pistolen pennan eller gitarren 

jag vill dö på hösten och nu är det försent igen

mer vid liv än någonsin ber om ingenting 

min blick är autistisk

 den naknaste du sett 

vågar du så vågar jag

Kungsbron kalibrerar in mig på dig igen 

i slutet är det alltid ett annat slut       och 

varje morgon försöker jag bevisa för världen att det finns en mening med min existens

vill inte vara här

 men du är här 

här skulle dikten kunna vara över det finns en enkelhet i det som håller mig vid liv

handskrivna brev dagbok och dålig poesi 

jag avskyr att få solljus på mig så det är praktiskt med November 

någon frågar om jag vill vara gudmor snälla jag är suicid

sluta prata med mig jag finns inte 

låren skakar inte längre inget skummas utsattheten är ursinnig 

har mjölktänder kvar 

(börjar om)

greppar mina anklar lyfter höften läser två undermåttliga manus 

det enda som återstår mig är njutning genom sånt jag stoppar i munnen 

ni som har ghosting som livsstil hur sover ni om natten

 om jag är någon är det den jag är nu 

hungern ökar för var avvisande 

sexbrist gör en mänsklig läser jag 

så ni som knullar är omänskliga då jag förstår inte 

min personlighet är som en tröja klär mig för dagen 

men definierar inte vem jag är det gör avsaknaden 

inväntar ett svar som man inväntar en blixt eller jordbävning lika delar panik och spänning 

det räcker med 3 månader för att tappa intresset för en kropp läser jag i samma bok så varför har vi fortfarande det trånga parförhållandet som norm 

det svåra är inte att födas utan att återfödas 

själens konstanta längtan att överskrida begränsningar

flyga högre 

it was painful for my eyes to watch

 something so beautiful och ungt

en elev i foajen sa du är väl max 37 när jag sa att jag kände mig old

och aldrig har jag behövt vara det mer 

du är obeskrivlig men jag försökte

ingen skam går säker det är vad döden gör med mig

grät och kastade chokladen i en papperskorg vid Grand hotell vad trodde jag part 3 miljoner?

Skeppsbron och till höger epicentrum för 2002 jag bär dig som ett smycke eller en medalj

en gåva jag aldrig kunnat tro på och på många sätt nej alla

en tid i mitt liv inom parentes 

men om det är något livet lärt mig så är det att de mest betydelsefulla stunderna utspelas där 

jos jumala on olemassa anna minun 

minusgrader och förnedringspeak

 först när avståndet skapats kan man se det som var nära 

skriver i min anteckningsbok jag måste flytta eller dö 

jag såg att du såg att jag grät

den gula jackan va för liten min ensamhet kommer kosta mig livet

hela dagen längtar jag efter att gå och lägga mig 

saknar driften känner mig oerhört övergiven 

i övrigt känner jag ingenting som om jag druckit arsenik 

ansvaret jag har väger så lite 

det är bara jag så lätt att säga farväl 

så många månvarv sen jag såg in i dig

 kommer aldrig att nå dig vet min plats 

men förlorar mig tills döden skiljer oss åt 

ett helt liv av fel tid 

varje litet hår vet ditt namn 

Död mark

 Pastis det var nog aldrig ens i närheten 

bara i min fantasi

slå sönder mig tills jag blir fri 

Persbrant har bokat bord till 19 jag kanske borde stanna ändå i väntan på Godot

det är som om jag ber om förnedring 

nej jag ber om liv det här är inte ens en berättelse det är överlevnad

på alla fyra i regnet hem svansen mellan benen 

fåfängligheterna man hoppas på kjolen kajalen strumpbyxorna 

har ändå varit förlamad sen augusti så jag kan inte riktigt förlora

eller är det nu jag ska ta allt jag har 

varje gång personalen öppnar dörren blir jag yr har förmodligen slutat andas

du är ensam här du har väntat i över en timme efter utsatt tid gå det är Död mark 

du som drogavvänjning jag förväxlar dig så lätt med gud 

känner du frekvensen höjas tune in

 världen tippar upp och ner närsomhelst och vi kommer kana rakt ner i helvetesgapet 

tiden nu är rastlös oförutsägbar och full av mening 

finner ingen stolthet i att hålla tillbaka

blottar hela handen 

väntar på dig varje dag som den där hunden väntade på Richard Gere 

11:11 11/11 portalen och jag vill ligga med Frankensteins monster

  scrollar genom hela liv men undviker möta blickar 

konsumtion är en lek ni leker allt fortare 

flyger ni till värmen  säkrar  jordens undergång 

repostar något sorgligt för att väga upp 

vad är diagnos och vad är förtvivlan över allt som gått förlorat för du safeade

jag ville skriva en dikt med vita vingar 

och jag vill ligga med Frankensteins monster 

där drömmarna bryts mot dagen

 sanningen som fantomsmärta bara de söndriga känner 

det finns ingen botten bara ett tätare mörker 

hur länge ska jag orka kämpa emot

det man tror är frihet är bara total  meningslöshet 

var dikt bär sin egen avgrund 

min far det är inte minnen det är något värre ändlöst 

slutgiltigt sönder 

vad ska jag ha på mig 

älskat

 ingen har gjort det mot mig än 

nästan alla löv har fallit ner nu

 att avstå från allt har aldrig varit svårt för mig 

jag är mest intresserad av det som inte syns

våra likheter genom skillnader 

Hantverkargatan ner Rosalia i lurarna själen fungerar men vill nå

det finns ingen annan berättelse kvar  än den när jag får dig 

sneddar över Kungsan i höjd med Cafeopera man är aldrig så ensam som där man en gång hörde hemma

söker till de Dominikanskasystrarnas kloster i skåne jag älskar dig därför måste jag lämna staden 

eller livet det är förlamande hur människor hålls gisslan under kärlekens namn du

gud är en rytm 

en sallad på Kungsgatan kommer ihåg när Moa såg dig på Elgiganten mittemot och får gråten i halsen 

allt jag borde varit som jag svalt allt jag är som jag föraktar 

att fylla någons jag tills det inte finns något av mig kvar

 att aldrig vara den som blir tillfrågad det roliga 

bara den som ska lyssna laga finnas utan anspråk 

allt som inte verkar innebära någon avgörande skillnad i era liv 

men som varit allt 

men när natten tar slut ska de älska mig 

när natten tar slut ska de älska mig 

älska mig 

jag förstod när jag läste serietidningen att du också praktiserar lucida drömmar 

den astrala linjen mellan oss är starkare än blod och navelsträngar 

i den värld som inte kan vara samma som den du sett rakt igenom mig 

jag blåste inte ut lågorna det var du 

så jag ställde mig på bron över till Gondolen och skrek fuck hela världen utom dig 

det finns ett ord som avgör oavsett avstånd 

jag svalde det 

så nu måste du öppna mig för nästa värld 

jag hör mina tänder skallra

 jag var universum 

tillfällig i evigheten 

leendet når inte mina ögon längre 

vaknar och vill dricka chokladsås 

gogglar vad har jag brist på? 

något att se fram emot jo tack jag har inget datum 

sömn -yes insomnia 

hormoner- absolut klimakteriet 

magnesium- känns omöjligt äter 2 om dagen 

så jag köper choklad 

efter det bortom den har jag ingenting 

den som dör få se

 jag är ändå glad att du drabbade mig så sent i livet 

eftersom allt annat bleknat

det kan verka som en uppslitande dramaturgi 

men sanningen är att motsatsen är värre

jag kan inte gå Drottningatan i November utan att tänka på Ethan Hawke

han har varit med sen Hedengrens låg på framsidan winecoolers & bananaskids 

före mobilen när vi alltid möttes vid svampen 

Gud som haver barnen kär se till mig som pytteliten är

 polkagris & kaffesmak i munnen 

så länge jag håller mig i ytterkanten funkar det 

älskar dig i ljusets hastighet 

få gånger skrattar jag från magen och får andra till det med

som när han komikern tog livet av sig och alla undrade varför 

han som var så rolig 

jag vägrar tydligen ge mig 

Kammakargatan avoidant attachment när man tvingats bli självförsörjande av sin uppväxt 

när ingen håller en om ryggen men man lär sig leva med det 

jag behöver ingenting 

det är inga rader med anhöriga som ska kontaktas 

gud det vore fruktansvärt att dö i Juli att någon skulle tvingas tänka på mig då

vi var som hittebarn för varandra 

det är något med November som får mig att vilja säga sanningen och inget annat än sanningen 

aldrig kämpa emot ett nödvändigt avsked 

hur din röst brast och jag kände precis allt i Februari 

så jag ska sträcka mig mot dig tills jag fucking når dig

 genom universum och vidare in i oändligheten 

amen 

jag drömde om dig

 någon arena och öppet bröst du tycks inte åldras

vaknar av att allt i mig skenar

kan du se månen där du är

tänker du på mig när du 

tänker du tänk om hon slutar avguda 

tänk om hon tröttnar på att dyrka 

det är försent 

det är försent  att spela svår eller ängel 

alla sa att jag var vacker idag att det var något ändrat 

det var drömmen tänkte jag allt är intuition  och surrender 

en connection som är rymden är allt 

den förhöjda livsupplevelsen 

alla vill bara känna något i slutet av dagen någon har dött på mitt jobb Nääk är blind jag kan inte hålla tillbaka mer ser du månen eller 

Skriver på gamla waynes som numera är nero och det är så deppigt för inga är otrogna här

 vill bara inte åka till återvinningen med någon någonsin

aldrig vara begriplig 

vara någon ouppklarade och därför aldrig kan slutas tänkas på 

forever allas the one who got away 

önskar jag kunde ge dig ett manus och sen sufflera dig i mig

betalt hyran deppen en alldeles för dyr  coccoslatte

 läser att yogafröken är 2025: s flygvärdinnor

högst upp på den manliga önskelistan vars jobb går ut på att böja sig på onaturliga ställningar i små utrymmen 

där frustrerande män är instängda under begränsad tid i tighta kläder

överlag är vi tacksamma och medgörliga eftersom vi stretchar på normal arbetstid 

 vi är viga och kan knipa hårt med underlivet 

som minst är man i gott sällskap med en spektakulär röv 

ok så varför är jag så underskattad?

vi som inte längre låtsas

 starkast i gryning 

hur du föds och dör föds och dör föds och dör i mig 

har du aldrig blivit bränd har du aldrig varit nära nog

varje gata öppnar ett minne 

tänder ett nytt  liv 

20 någonting år sedan varje dag vid cafe opera

ingenting är omöjligt det tar bara olika lång tid 

mörkret som rekonstruerad livmoder

om det stör mig att du är gift? stör det dig att du är gift?

dikotomins ansikte

 sista oktober och jag låter dig flyta omkring fritt inuti 

utan vallar eller dammar som ett hårt okontrollerat vattenfall

som forsar framåt bakåt utåt åt sidorna

ler stolt som en förälder husse eller matte 

jag är tyst som en mus eller kärnvapen 

grandios eller självhat

på liv och död 

hittar hålet i vilken konstruktion som helst 

hör dig ljuga innan du gör det 

jag gör allt anstränger mig på den absoluta toppen av min förmåga 

underkastar mig tills det tar stopp lite länge ut än för alla andra 

är min gräns en hockeyrink bort men då vill jag aldrig mer se dig 

total evakuering drar in landgången 

3 eyed atlas och jag kan se allt väldigt tydligt nu

tillbaka på text! i en nästan sakral upplevelse 

allt som varit och kunnat bli ligger i dina händer att förvalta nu 

som en trigger som en sång 

det finns ingen plats kvar i stan på som jag inte varit kär eller olyckligt kär i dig kvar 

kärlek har aldrig varit enkelt och kommer aldrig vara det då är det inte kärlek 

tredje ögat öppet jag kan se allt  

när du står kvar i sanning blir vägen självklar 

och valen tar slut efter fullmånen finns ingen väg tillbaka 

så byt dina kristaller 

byt liv 

en liten glimt av allt

 tiden stannar Skeppsbron  en skärm lyser tårar får rinna glömmer köpa citron och går förbi porten där jag bor 

drar mig egentligen för att se det kostar så fucking mycket att försätta mig i det tillståndet

det måste bli någon typ av pivot turn nu 

du är chock vacker och jag kastar in hela kroppen i kris 

jag är kemiskt beroende av det du gör med mig bara genom att finnas 

att varje morgon retraumatisera sig själv

fryser så mycket för min hjärna klarar inte mer meningslöshet

hela jävla världen har en anpassningsstörning 

ditt namn inristat i mina tänder 

krossar din värld med vad vi kunnat bli 

du krossar min genom att ignorera det 

den eviga liminaliteten i mitt skapande

 utanförskapet den extremt låga entropin 

så oändligt trött på att bli ignorerad förminskad bortvald 

huvudet lagt på sned åt "det är kul att du håller på fortsätt skriv" 

jag är inte här för etikett eller epitet jag är här för uttrycket 

men utan röst plattform och spegling faller allt ner i helvetesgapet 

så jag vänder blicken mot himlen och 

fåglarna kanske orkar jag låtsas en dag till 

få det att se ut som om jag närvarar 

ännu en basutredning 

rundgång i systemet vispgrädde och en lön till 

någon sa att jag räddat hennes liv för det fick jag 3% lönehöjning 

det är 16 konor mitt inre ljus och mikroplaster ser och hälsar ditt inre ljus och mikroplaster 

allt dör i Stockholm city

 jag grät när Bruce och Faye 

allt som jag dör för i en scen 

Sveavägen hem sen tryggheten i mörker och neon 

Stockholm är som vackrast i skymning 

Slussen och ju fler dagar som går från tour blir det så plågsamt tydligt att

jag bara funkar framför dig

call me by your past

hjärnan är en blackbox

 drömmer mardrömmar om min far 

all makt åt Tengil 

call me by your past 

väntar på att livet ska börja 

eller ta slut 

världen är gammal 

men jag är ung igen 

bråkar aldrig med någon någonsin 

jag har allt jag behöver 

dvs inget 

det är så sexigt med bibliotek 

jag vill lämna internet 

ta mig till en plats där jag slutar inbilla mig att jag är något helt unikt 

noll tolerans för födelsedagar eller högtider alla helgons afton är den enda uthärdliga eftersom den kan kopplas till total förtvivlan 

moral är en svaghet

det högg till i fittan när Fandango kom in i lokalen 

jag blev glad för då funkar de nya svindyra hormonerna  suger på pennan gör mig till 

ögonlås förlåt för jag försöker 

det enda jag tror på är besatthet 

huden spänns som plastfolie över låren 

jag gnyr nu 

på riktigt Fernandez 

sen kom jag på att jag inte ens har hunnit ta hormonerna än så 

jag fryser mamma 

jag är en avgrund 

inget är egentligen övernaturligt alla är bara undermedvetna 

förstår inte hur jag är tänkt att överleva 

dricker årets andra enhet jag är en usel alkolist 

ser Emilia  på duk med Folmer 

snart 50 med studentrabatt qute lr kris? 

lever som en lågenergilampa

 jag är inte beroende av någon 

ingen är beroende av mig 

det är en stor lättnad 

var nacke är en potentiell otrohet 

jag hittade hem den dagen  när jag rymde hemifrån 

älska den du ska älska du 

låt mig vara ett stopp mot 50 en inre anekdot 

törstar ihjäl efter hur din blick fastnar 

börjar om 

runt 2000 när allt tog sig in som en första gång 

var blick som ett skenande tåg 

det inre våldet nu förfallet och den sinnessjuka arbetsmoralen 

ni säger att kärlek som min inte  får vara målet 

men vad fan annars ska det va att jag precis klarar av hyran? lever som en lågenergilampa äter keso och bönor i två månader för att ha råd att färga håret den tredje 

världen som den är och världen som den borde vara

 vad tänker du på nu 

känner du dig levande 

vintertidens nåd 

sjöstaden regn och 9 grader 

mitt privatspråk till dig 

en markerad ryggrad man kan hugga tag i greppa om rycka ur köttet som tarmen på ett kräftdjur

alla tråkar ut mig 

en del saker kan jag bara tala med gud om 

de slocknande ögonen de obebodda människorna 

inte som att jägare och samlare åt antidepp du

hur gick jorden under frågade bill?

klimatförändringar orsakade av människor svarade Bull som ser som en mänsklig rättighet att flyga jorden runt för nöjesskull 

bland änglar och aliens

 jag får vara kvar för jag tar nästan ingenting av jorden 

eller det som är kvar av den 

 det känns som om 2019 var det sista något normala året

sen åkte vi in i någon alternativ verklighet där inget alls make sense 

alla går på kanten och knäna och världen som vi en gång kände den finns inte mer 

som om varje gång jag vaknar har något nytt försvunnit 

ögonen så fucking lonely allt är filmscener 

lägenheterna reser sig mot himlen 

dagar som vill mig för mycket människor som vill mig för lite 

säg att allt inte är förlorat 

vi är inte vi

 Erikdalbergsgatan ner i ett annat liv 

årsringarna gör att känslor tunnas ut och förstärks på samma gång 

tiden kommer hela tiden ikapp mig 

därför blir eftertrycket hårdare var gång som en rekyl 

eller när man drar bak reglaget till en flipperkula

samtidigt är varandet oändligt lätt i nuet 

Stockholm är som vackrast i gryning och skymning

möjligheterna blir färre ingen vill anställa eller knulla mig längre 

den konstanta önskan om att bli hänförd 

trots allt jag varit med om ser jag ändå helt okej ut 

totalt avskild och ingen särskild men ändå en del av allt

det finns inget mysterium 

lek medans leken pågår 

det enda vi har är dagar 

och jag har absolut gått a kursen i dig nu 

jag använder mina händer så jag inte textar dig

 roterar en höft motsols 

klappar en golden 

lägger kort och tittar ned tänker att jag älskar mina håliga skor och kvarteret där jag bor

min nya kaffemaskin för 1 person 

mina känslor sitter i fingrarna och de vibrerar när jag 

så jag skriver om dig hjular står på händer mediterar 

tänker ut 303 nya sätt att vara kär i dig på 

allt för att inte fucking  förgås 

varför behöver du någon annan när jag finns 

vi två nästan som syskon 

söker inga klartecken allt finns här redan 

portarna står öppna och slår 

att ge upp är inget alternativ 

varför är helt meningslöst nu 

som ett plågat djur ju 

jag skulle aldrig gå på inlärd hjälplöshet

så jag tar en promenad till guldbron luktar överhettad elektronik och dill

chips 

tar sjunde steget börjar om som Maggio i filmen

använder mina händer så jag inte textar dig en till grej 

känn ingen ömhet för de som stannar

jag är ledsen men allt är sant och har hänt 

eller kommer att hända 

kanske sker det just nu 

jag existerar i så många världar samtidigt 

så texta mig när den gamla verkligheten slutat fungera 

den med oceaner av tid som bara går 

lantställen terminer resor så långt bort du når 

 när du inte kommer undan längre när din  astralkropp fastnar i min med flit 

ögonblicket då du inte kan spela mer 

det är klart att det äcklar mig hur du lever 

men på något sjukt sätt gör det mig också på

eller det handlar väl om att jag ser din potential 

vem du är bortom allt det där 

ge mig ett dygn med dig i ett rum utan mat och kläder 

och du ska få se 

se som i känna 

hur det är att existera mer 

Gick mot ljuset Götgatan från Skanstull till Slussen

 hoppades du skulle komma ensam så som jag kom ensam 

hade bett till gud att möta dig istället kom Malmöskådisen 

gick hem till ännu en imaginär begravning 

minns inte att jag bad om att födas 

håller hårt i halmstråna det är iallafall inte juli 

när det hände som aldrig hände 

när du rörde vid mig 

kärleken ligger så nära döden 

det är utmattande att älska dig älskligaste 

siktar mot stjärnorna

postar ett brev för 117 sen får jag en skattkarta till Ringvägen

en önskan att få lägga mig ner luta mig bakåt 

omslutas

klappas tas om hand om

slå ut nu när ingen annan gör det 

på våren är allt så vulgärt 

rör mig inte som om jag var mänsklig 

tar min motståndare i munnen 

förlåt älskligaste för mina tafatta försök 

allt vi inte kan tillvarata 

att vårda är att sålla i leden 

allas tro om dess viktighet hos mig den finns inte fatta det 

mobilen som mätinstrument för förnimmelse 

man ser aldrig hela bilden 

du rör dig i mig som en värme jag inte känner 

lagom är alltid för lite

 midnatt råder tyst det är i huset 

alla sover utom jag lyssnar på en intervju från juni 

att ha min hjärna är inte ett val idiot

lossa dem som inte försvarar dig när de borde 

dem som inte bokar platsen längst ut utan att fråga

de som alltid måste säga högt vad du inte äter eller klarar av 

de som säger vill du låna pengar istället för att bara sätta över 

det är nu eller aldrig för tiden är inte längre på min sida 

och lagom är alltid för lite 

drömtelepati och överlevandets estetik

 låt mig va naiv och tro

allt som händer har en mening

Annas omsorg glömde vilken årstid det var 

gick ut i sommaren på Heleneborgsgatan 

På Skinnarviksberget sträcker jag händerna mot himlen kittlar stjärnorna 

lockar dem till mig 

sjunger ofta som svar rakt in i mig 

väcker saker till liv 

jag är den hona som ser dig 

tror på riktigt att jag kommer vara i ditt liv på något sätt hela vägen 

 livet är en illusion i sig 

låt mig va naiv och tro 

allt som händer har en mening 

överlevandets estetik 

gud jag vill bara vara ifred

 betalar gärna för att inte se Gaga

roterar i universalposition och twist 

kroppen gör sig av med resterna 

precis som allt vackert behöver hävda sig 

önskar du sa säg vad du begär

inget men önskar allt 

vi pratar genom drömmar 

kroppen vet allt före hjärnan 

i signalen finns sanningen 

talar med pulsen jag gör slut med dig på ett klipp

så kan man inte säga de flesta vill till varje pris hålla människor vid liv 

infantilt

det är inte mer än att någon går ut genom en dörr när den dör

samlar inte på mig någon sorg eller pengar 

allt är energi som bör hållas i omloppsbana 

på St:eriksbron finns 3 val vatten järnvägsspår motorväg 

saknar manin den gör mig självlysande

 känner dig under huden 

lidandets natur 

växer under svält 

kan inte dö innan vi andats i takt 

keso och bönor jag gick igenom på Bellmansgatan jag ska bara skriva till dig där 

om det finns ett enda sätt att nå dig kommer jag hitta det 

släcker alla rum alla stängda relationer

lika mycket som jag skulle haft dig skulle jag förlorat 

det är så underverk funkar 

firar tentan med en kanelgiffel 

räddningen finns i mörkret och i rörelsen 

det känns bra att du vet

 nu kanske vi aldrig mer ses

avstånd är egentligen bara vibration 

blundar på Bellmans och funderar på vilken sorts kvinna du aldrig skulle komma över 

låt mig bli hon 

låt mig bli hon 

låt mig bli hon 

låt mig bli hon 

låt mig bli hon 

ett helt liv som opåbörjad

 får en kaffe har en fruktansvärd fomo för krunegårdspelningen 

ingen förstår längre vad jag säger eller skriver 

konturen av dig är tydlig än 

p piller jag håller ingen vid liv 

sanningen är inte ditt brott 

om jag kunde skulle jag gå härifrån (allt) 

det känns som om det enda som finns kvar är att bli inlagd 

läser lapar mjölk kroppen avslutas 

somnar marinerad i jonatan unge 

och den genomskinliga tomma känslan av en tyst iakttagelse 

10:10 10/10 portalen för twinflames

 inte soulmates det är något helt annat 

sex har egentligen aldrig varit viktigt eller funnits tillgängligt så som jag önskat det 

sprit är helt ointressant som att umgås 

jag är rytmen 

ur min ryggrad bryter ljuset fram 

en ny nivå av apati 

livet och döden är ett val mellan mardrömmar 

jag kommer le när jag dör 

jag har betalt mina vingar 

tusenfalt 

i journalen står det "hon har inte gett upp helt men håller fast vid fel saker"

jotack

det enda jag vill är att gå i psykoanalys men jag har inte ens råd med en ny disktrasa 

tidsmiljonär 

som jag är 

Forever young i Mariakyrkan

 white sage och det underbara i en närhet som tar slut 

skönheten i det 

min kärlek till dig gör att jag vill sluta andas 

det går i cykler

jag minns när verkligheten böjde sig efter mina tankar 

lyckan är alltid ögonblicket före det händer kyssar sex bubblet i messanger innan meddelandet poppar 

sömn är en frånvaro 

full av en extatisk längtan 

en föraning om suicid och en sorg över allt det som aldrig hände 

blomagat & hasselnötsmjölk

 min själ svalnar ikapp med att nätterna blir längre 

borta är sommarens begränsning 

hunddagarna i juli 

livet det som en gång var öppet och hela världen 

skriver inte hur det var utan hur jag upplevde det 

dikten leder läsaren från mig 

att skriva är att utplåna 

allt är ditt du kan ta emot det eller låta det vara 

i hela mitt liv har jag lämnat min familj och jag har aldrig haft avsikt att bilda en ny 

utan ensamhet känns det som om jag konstant håller på att dö 

du måste förstå att jag lämnar av samma anledning som du är kvar 

jag ger dig total frihet och trygghet på samma gång 

verkligheten med mig är en skenande pojkrumsfantasi lite som blomagat och hasselnötsmjölk 

2025 året där oskulder tas

 krokimodell fast det heter inte det länge sa dem utan konstmodell 

alla i åk 3 tittade på mig utan kläder och jag blundade och tänkte på dig när du badar i "     " 

det bästa med krokin var när jag var på väg dit jag var någon annan någon ny

känslan av att ingen vet vem jag är är befriande

ögonblickens renhet 

efter halva dagen grava tics bröstandning 

ingenting är någonsin som det verkar det är som det känns 

ännu ett jobb där jag har fri tillgång till min hjärna 

tänker jag när jag drar ner dina badbyxor och 

2 minuter kvar i kontrapose säger fröken 

jag skämtar och säger det känns som om jag är med i mästerkocken alla skrattar 

jag tar ansvar för stämningen i ett rum även om jag ligger naken på en filt mitt på golvet 

överstimulerad öm äter en mc vegan och 4 veganska nuggets innan jag tar mig an samtidsdramatiken 

jag försökte sätta något på spel

kallar det poesi men egentligen är det bara allt jag aldrig får säga dig

ju mer jag skriver ju mindre drömmer jag 

distansieringen som eget uttryck 

det onåbara åtråvärda när inget stämmer med verkligheten men allt är sant

verkligheten rymmer ingen hemlighet och därför är den helt ointressant

det finns inget värre än rockstjärnor som sjunger till sina fruar

om konst ska betyda något måste den vara öppen för tolkning 

alla måste få plats med sin fantasi tänka att han sjunger för mig annars är det 100% meningslöst

älska fruar får man göra hemma 

det finns egentligen bara två slags tragedier

 att inte få det du vill ha 

att få det 

öppet utan löfte 

kanske känner du någon slags vag ömhet inför mig men du har aldrig släppt garden 

hur gärna jag låter mig förledas men du verkar sakna det draget 

äter en vegansk bulle skriver mig igenom dagen 

poesin är ett skyddsrum 

kroppen blek och följsam 

vet inte längre om det hänt eller om det som i en Allen film utspelar sig i en lucka i tiden

du vet inte om att du kanske förlorar mig för alltid i dag 

vet inte om det är ett hot eller ett löfte 

i dag för ett år sedan fick jag livet tillbaka

 nu känns det som om någon dragit det ur min navel med virknål 

osynlig i historiken 

saknad i framtiden 

ensam i ett vakuum av nu 

gifta som att tugga samma tuggummi smaken är borta 

jag har gjort jobbet

 jag har fan gjort jobbet 

och det blir tydligare ju äldre man blir vem som inte gått i terapi 

lärt sig meditera eller öppnat upp för något större 

det är något med skymningarna nu som gör att jag får svårt att skilja på fantasi och verklighet 

någon slags upplösning av jaget 

att sluta existera som mig själv 

morgonens fukt får mig att längta bortom det som presenteras

själva grundförutsättningen för att förverkliga drömmar är att våga möta allt 

med ett öppet sinne 

behålla var dags rädsla att själen ska slockna och sluta brinna 

att aldrig ta något eller någon för given 

ett tusende försök till en andra chans

 just när natten lutar sig mot dagen 

den undermedvetna vägen rakt in i en annan 

ser en film med Fassbinder när han är sexmissbrukare och blir ledsen när jag tänker att till och med det är försent

jag var så bra på mitt jobb idag ändå kom huggen skämten på min bekostnad 

himlandet med ögonen ni tror att jag inte ser 

hör en låt med Kasino och undrar det samma : skulle du ens märka om jag släppte taget nu för alltid?

förmodligen inte 

stjärnorna stod rätt fast på fel sätt när jag först såg dig 

som en skänk från ovan och total katastrof 

ser du mig nu? 

utan fantasierna förstår jag ingenting

 ännu fler högskolepoäng 

ingen längtar som  lyder 

sista september och jag är inte säker på något förutom min sorg 

har aldrig känt en liknande melankoli 

min kroniska naivitet och skräck för alla slags män 

jag är ett barn i en vuxen ålder 

ett chambre separee för dig i mig du är väl van 

när ska jag förstå att nästan allt är omöjligt 

att ett nej är ett nej och nästan aldrig ett kanske 

att förändring vid 48 alltjämt är en hägring 

att kärlek som ni utövar den är en kompromiss 

att mitt sätt att älska aldrig räcker 

om jag ska va kvar bör jag fokusera på att tjäna

 vadsomhelst för att få vara tillbaka framför känna att jag är den enda i hela världen som existerar

vill ingenstans men absolut härifrån 

kronisk skräck över ägandeskap

hur folk i min närhet flyger som de borstar tänderna 

helt utan eftertanke

det är så mycket jag vet om dig som du inte vet att jag vet

saker jag förnimmer nästan alla dina tvära rörelser 

när du vaknar eller lämnar landet 

känner direkt när jag kommer ut om du är kvar i stan 

det är väl instinkt antar jag 

kärlek är ett djur

som ska dö 

när det skymmer dör skulden

 

betalning sker alltid i dagsljus 

draget i ljumskarna 

månen tjuter 

mina ögon sliter sig när jag ser 

mina receptorer skriker rakt ut som vildvittror

honom ska vi dö för 

inget skrik når dig där du är 

vissa människor lyckas inte lämna avtryck  och jag är en av dem 

minns inte längre när jag va över 

plötsligt står man inte på listan längre ser inte spelningar från scenen ingen svarar på mess

det enda jag kan tänka på nu är att jag borde sett dig ännu mer innan allt va för sent 

minns allt jag sett dig göra som mina minnen 

som om jag är du nu 

förlorade allt den här sommaren

 inte bara fantasin 

utan hopp mod min absolut sista ungdom och mig själv 

om en stannar tar allt slut 

miraklet är inte tiden som går 

utan att du va där just när den hände 

blinkade och slog som kyrkklockor 

och jag vet att du visste 

allt var en bekräftelse på att du fanns 

min bål är en spegelsal

 scener ur någon annans liv 

tusen falska starter i slut 

alla behöver något att jaga 

någon att ångra 

har aldrig haft en kärleksrelation är bara kapabel att dyrka 

kärlek är att stå kvar  läser jag 

Anna står kvar 

plockar ur allt som skramlar fyller hålen med bomull

luften är så sjukt laddad i september som om den vill påminna mig om  att jag finns

kanske var vi aldrig meningen 

det är i alla fall så man säger när vägar tar slut 

det finns bara överlåtelse

 vill du prova livet med draghund 

hon dog 2 år yngre än mig idag

det kunde varit jag 

önsketänkande 

lyfter upp det omedvetna till det medvetna planet 

skriver respons tills jag får kramp

konstant kroppsligt lurad av mig själv 

möter dracula på voi som nu spelar hamlet 

slutsåld nu är du allas 

det är alltid en downer

i lost my boner 

Csn

 jag har lovat mig själv att aldrig be igen 

mellan raderna en jordbävning 

har kvar det svarta lakanet för fönstret 

natten som ständig möjlighet i denna "våning" lol 

drömtyder :borsta mitt hår som en skötare 

=saknad omsorg 

jag måste byta ut mina sneakers nu 

 har man mer än ett par skor så har man tagit ett par från en fattigare 

skriv om mig

 gör mig yngre 

intressant förbättra min karaktär 

 gör så att någon kan älska mig 

lär mig vad jag egentligen längtar efter när jag längtar 

min konstanta brist 

varför min pannlob blir ledsen så fort jag inte är uppkopplad på dig 

berätta för mig varför min barndomsvän dog igår och jag är kvar

det som är jag tas ifrån mig dag för dag 

snälla töm mig på svar 

solen står lägre vi är nere på 12 grader jag fungerar fysiskt 

men jag är inte här 

och det smärtar mer 

jag har nu klarat att inte höra av mig på en vecka och en dag

 så nu är det bara resten av mitt liv kvar

Jonte sjunger: i need sex and bikini tan line legs 

i need raised dickveins not less

ingen vet egentligen vem som förstör för vem 

sommaren är äntligen över 

jag begravde dig 

går på ännu en väns bokrelease det är alltid tid för någon annan än mig 

och jag är alltid bättre 

rattail höst hur jag klarar mig har jag ingen aning om 

oknullade flickor i klimakteriet borde inte få finnas 

jag skulle skiljts ut redan vid födseln 

är jag ens en människa för dig

människa eller my little pony 

var dags ritualer

 royal gala mogon 

camel light at night 

att gråta varje dag på bild i ett år som performance 

polis ambulans brandkår inlåst på mallan sen

falafel och fries 

du vet precis som jag men duckar 

vänder mig till gudar 

jag är ett hot och en en nära livet upplevelse 

var morgons pånyttfödelse 

tänker på allt jag känt och fattat den här sommaren

 jag som en avfyrningsramp 

köper veckodagstrosor sitter på balkong 

följer ditt blod från näsan till oslo

vet allt om motståndets vinst och pris

nästan inget chockar mig längre Jude Laws hårfäste var gång though 

känner mitt hår mot halsen och axlarna 

även under panikattacken 

det är aldrig något barn som kommer följa med sin mamma till jobbet i mig 

nymånen jag är sargad efter sommaren thats no lie

kan vi ses i döden?

för att förnimma dig

 :drunkna 

vingar som öppnas för att möta  himlen 

din rösts förlängda fingrar 

mina fickor är alltid fulla av sten 

saliven som aldrig använts till dig 

ser allt med mitt mörkerseende 

känner allt med min överrörlighet 

Brännkyrka ner och plötsligt kommer du gåendes mot mig som en drake

kanske var det jag i framtiden 

kanske var det jag för hundra år sen 

för du log och tog mig under armen så där som Micke gjorde innan han dog 

Döden är en hell of a konstnär

 i himlen är inga vägar stängda 

en hand mot en knäskål 

om man är en särskild vågar man kanske aldrig fråga

där orden tar slut men bilden bara blir tydligare 

om jag kisar flickbenen 

om jag kniper flickfittan 

just nu vill jag aldrig mer säga ditt namn 

det tar all min ansträngning 

jag agerar på det som inte går att förklara 

intuition  eller uppdrag precis som james bond 

om läsaren skriver boken kan jag sluta kämpa

 jag vet instinktivt att ingen fått dig att känna som jag 

men vad tjänar det till idag 

vem som tillfredsställer mig

det har alltid varit det sista rummet jag går in i

själv 

Matt Dillon repostar mig och jag får hundratals nya vänner i luren 

kan inte ens läsa om sex längre eftersom jag aldrig mer kommer ha det 

fylld av författarsamtalet 

det är så sexigt med empati 

har egentligen inget att tillägga

 har tagit mig vatten över huvudet 

(igen) 

hur känns det att bli bekräftad för den man är

när någon försöker förstå en istället för att försvåra ens existens

ungdomskajal headshots minns inte längre ett liv utan konstant oro

jag längtar bara efter att gå och lägga mig 

grannen röker på varje kväll jag förstår 

kände fysiskt hur själen sväljde 

mörkret och kylan hjälper 

i dag ska jag lyssna på din far på bibblan 

det finns ingen ursäkt som frigör mig

 just nu kan jag bara berätta för dem som får betalt för att lyssna på mig

när jag säger att jag inte orkar mer är jag bara rädd för att ni ska säga emot mig

det är ingen debatt det är mitt liv 

verkligheten är inte längre i framtiden 

jag är din ofrånkomligen 

hon frågar varför jag gråter och jag svarar att jag skulle tagit livet av mig i fredags så jag är lite blödig 

det finns miljoner människor där ute men till slut är det bara en som räknas

 någon skriver att en författares hem måste vara den mor hon aldrig haft 

jag fattar vad hon menar 

tomheten i bröstet får mig att fatta att du finns 

hösten under hökens alla vingar kom älskligaste

om natten växer drömmarna upp mot taket som mammas ungspannkaka på 80-talet

äter paj på Bellmans som tröst skriver om slutet en hel helg 

jag har aldrig haft semester så 5 år vore nog nog 

Sitter på "min bänk" på kyrkogården har inte suttit här sen sommaren 2022 när jag va kär i Tom Ford

 vill absolut inte spridas i minneslunden 

vill inte vidare vill stanna nära dig 

så ge mig en liten sten gå förbi ibland och sjung för mig 

ser dig på skärmen herregud jag hade gjort vadsomhelst för att vara framför igen 

signalsubstansernas förlorade afton

 min ritade karta från Vasaplatsen till västra hamngatan ligger oanvänd i ryggan 

matsäcken till tåget på diskbänken mitt nyfärgade hår hånler i spegeln 

vaknar i fel stad i fel liv i fel dramaturgi

allt är över 

vad 

allt 

det finns ingen försoning i det 

 tomma händer ett avbokat hotell hjärtat fyllt av allt som aldrig blev

när livet efterspelas hoppas jag att allt jag han ge väger tyngre än allt jag förlorat

vad

allt

12

 blundar och lossas

 låtsas som sommarrosorna

att det finns tid kvar

snaran runt halsen 

jag har ändå funnits för länge 

baby jag ville ju bara  spegla mig till döds en sista gång 

04:00 när själen möter morgonen

 regnet knackar sitt hemliga språk mot rutan 

far väl och lär dig något om du måste 

känner allt min kropps insida och utsida 

närakuten någon piper i mitt vänstra öra 

men tydligen måste jag ha tappat örat typ för att få hjälp 

och still 4 timmars väntan 

Sverige mår verkligen inte bra

sista biten i ett tusenbitars helgen jag får inte snubbla nu 

när det äntligen tystnar i husets smärtkropp

 astral förening 

när drömmarna drömmer oss samtidigt 

pulsen i en handled berättar exakt vad en natt tillåter

var andetag är en öppen dörr

när frekvensen går upp svarar allt i speglingen 

främlingar ler och nickar

hundar går rakt mot dig 

barnen ser djupt och direkt in 

när universum visar det som alltid funnits där

och precis när jag ska glömma dig älskar jag dig mer än någonsin på instinkt 

även sagor har vändpunkter

 nu är det din tur 

du har ingen aning om hur det känns när ingen ser hur man kämpar

vad det kostar att vara jag en helt vanlig dag 

somnar med en rosenkvarts i handen och tankar på min collie som jag hade på 90-talet Berry

det är något sexigt med att svälta sig ändå 

avstå 

i flera år har jag ägnat hundratals timmar på att fantisera om 

hur du ska kännas 

hur du skulle prata med mig 

på vilket sätt vi skulle klä av varandra 

om jag stannar nu tar allt slut

 allt det här som pågår påminner mig om att jag finns 

osynlig för de flesta 

tydlig för få 

år av återhållen förälskelse 

blodmånen passerar 

kan du känna mig 

i drömmen nosar vi på varandra som hundar 

jag sa : om det här är vår enda natt ihop sakta ner

du sa: det här är allt för mig att vara i dig 

blå aventurin renar halschakrat 

kan du höra mig 

rampljuset på djuret 

kan du se mig 

för om jag stannar nu tar allt slut 

en speciell sorts lugn som bara nåd utlöser

 en meet qute i orten 

livet när man överlåter det till stjärnorna

3 oskulder på raken : Jelly Ramen Labyrint

publikhavets pulserande smärtkropp och allt jag kunde varit 

för mig för dig för alla 

Fållan och framtiden kemiskt strålande 

känner starkare samhörighet med universum än samtiden

kanske är det oändligheten som tröttar ut mig mest 

någon frågar vad fan är problemet? 

allt varmt blir kallt 

allt kallt blir varmt 

och sen det att du inte älskar mig tillbaka 

den största portalen

 berätta sagan om ingen igen

det basala fungerar i ytterkanterna 

finns i din värld men tiden har gått ut

ingenting gick 

universum och jag förstod allt 

ömhet vad är det ens 

omsorg?

mitt hjärta slår på de mest oväntade ställen i kroppen 

allt är mig överväldigande 

nervsystemet överlastat hjärnan poppar popcorn 

jag har konstant 10 poddar på samtidigt 

min ofrivilliga karantän för närhet som aldrig tycks va  över 

den konstanta känslan av att vilja slå sig för att få bli tröstad

 tillbaka i salong som varm jos 

den härliga ovissheten i det nyskrivna 

låt mig få förbli oavslutad 

fullmånen hänger tjock över Skeppsbron hem en jättepannkaka 

jag får vara som jag blev precis som universum oändlig 

allt jag förlorat genom att vara autentisk va fake 

det går inte att fakea frekvens universum svarar den du är och inte den du låtsas va

slutet om början aldrig va menat 

sanning som kink 

mellan stjärnor

 22 grader bananbröd studentrabatt 

fyller slukhålet med en högre makt 

sover än med öppet fönster jag undrar

hur lång tid det tar innan en stjärna dör

och en ny föds 

kulturkanon

 

jag är en kulturkanon har sprutat ur mig poesi var morgon sedan 2007

undrar vem jag varit om någon brytt sig 

sett mig 

förvaltat något 

det får vi aldrig veta 

men om jag är borta i morgon minns mig som jag var 2002

innan mina ögon blev som tomma övergivna hus 

lägg inga blommor på min grav 

gå på en spelning istället och spegla er i någon jag speglat mig i och le 

Det var den vackraste av månader vi vetat om varandra

 

under täcket tilltalar jag dig inifrån 

när skymningen faller i en stad som tycks  svälja allt

det känns som om jag aldrig funnits 

hesa fredrik ännu en förnedrande termin 

sitter på samma cafe som i April och väntar på jonte

eftersom ingen återkopplar eller lyssnar behöver jag en ny psykolog 

kroppen är inget slutet system jag läcker och tar in 

en elev grät så hon frustade över min axel 

håller du på att skiljas?

såg din pappa svänga ut från tavastgatan 

har inte betalt hyran 

vad är en kropp som har ihjäl sig själv? 

augustis sista dag nära kanten till ingenting

 en tystnad som ett tomt parkeringshus 

det måste vara nog nu huvudpersonen 

byter av mig själv 

blivit stående här 3 år i väntan på en order

få är lika inställda på att behaga i vår ålder 

en sällan skådad överdriven iver 

jag blir en Golden retriver 

varje dag den sista varje dikt det är så mitt liv blivit 

min existens löses upp 

ljuset mattas 

mörkrets återkomst och nåd 

dricker två koppar kaffe och tänker : det var det 

misstagen håller himlavalvet uppe

 det som saknas i honom och dem flesta är handling 

att bara göra något 

ett blommande blåmärke 

älvhåret som bara vill bli borstat 

läsa högt för varandra otrohet behöver inte vara så dramatiskt 

bara förtrolla och förtrollas och inte ses i morgon 

det finns kärnfriska öppna relationer 

och osunda stängda 

avståndet ligger i dig och väntar 

att förlösas i en flickkropp

det är inte bara du som glider utan allting är flyktigt

 hela scenen slutet sväller i mig 

på impuls vill jag gå ner på knä så fort jag ser dig 

cafe plattan ibland blir jag överväldigad över hur långt bort från verkligheten jag är

stolt  rentav det klär mig att röka jag vet det 

att inte borsta håret alltid va pank 

skriva stenhårt på projekt som aldrig ges ut 

jag är 100% i linje med mitt livs antikarriär 

så fri en människa kan bli 2025 

det är en del av magin hur oskyldigt det är 

köper mjölkchoklad och handklovar i gåbortpresent så får du själv välja vilket mode du är på 

scenen är tom när du lämnat den

 det finns ingen annan 

kanske var det inte meningen 

eller så va det så  här det blev 

när allt annat saknar betydelse 

säg mig                                   vad gör man med det som betyder 

som man försöker lämna kasta långt bort men som likt en boomerang hela tiden kommer tillbaka

du lägger ditt nät i mig på nytt varje natt 

kanske finns en 10:e gång gillt någonstans i universum

 att minutiöst ta hand om sin sårbarhet 

jag har ägnat mitt liv åt att skydda mig själv eftersom ingen annan gjorde det 

pytteliten när du inte öppnar får plats i en tändsticksask 

rättar till alla höfter i ledet 

planterar fötterna 

svansen inunder 

ögonen låsta inåt 

den visuella tiden upphör 

allt dras mot kroppens mitt 

enhetligt med alltet 

bilderna rullar mjukt citrinljus blanka kön kyrkokroppar 

långa sträckta senor 

minns att jag sett en film där du bär trenchcoat 

munnen fylls av smaken av cigaretter och halstabletter 

kroppen dras nu i bägge riktningar 

öppnar ögonen 

kan du snälla öppna mitt meddelande 

spanskbruna ögon

 svenskblond inunder 

lånar toaletten på NK och fantiserar så hårt att du kommer bakom mig att det vibrerar i kaklet

tar en bild 

har ändå en bra hårdag 

hittar en orangeröd stickad tröja på herravdelningen för 8000 

rika människor är dumma i huvudet 

köper en mc vegan den har höjts med 2 kronor till 32 

det kanske var min gräns 

man förstår inte pengar genom att ha dem 

de flyger genom internet runt i trapporna på NK genom våra kroppar ut i korten 

jag mår så dåligt när jag tänker på att vi tror på pengar 

och att bara du kan hjälpa mig att stanna kvar på jorden 

men tiden är knapp nu 

jag vet att jag måste förfrämliga dig

 men hur 

träffar trollkarlen på ica aptiten han är hemma 8 timmar innan vidare till  burning man 

ska göra glass med vaniljsmak är precis i början på en relation 

jag kände mig som 80 år i jämförelse men det visade sig att vi är ungefär lika gamla

så varför känner jag mig död

mitt ansikte är redan på väg 

det är ingen slump att de gör millenium nu det blev aldrig bättre än 2002 

där är min cirkelslutning 

 dö larger than life 

när jag insåg det blev jag helt lugn 

slappna av nu kära du

mina dagar är räknade av verkligheten

 potatis och smör 

mun som öppna rosor 

min verkliga hunger har just börjat 

hanterar väldigt dåligt att det är över 

bokar ännu ett hotell 

ser dig på bild du ser frisk och privilegierad  ut 

jag vill skada dig 

det kommer aldrig bli så enkelt igen som när jag inte fattade hur enkelt allt va

när du spottar på scen är min fav asmr 

Blackmoon

 Amanda var ett år yngre än mig när hon och Thåström blev i hop igen 

försöker förgäves krama  något ur den informationen 

läser dikt i story som att klä av sig för främlingar 

gröna ljusets portal in 

förr eller senare slutar alla ligga med varandra 

allt i min lägenhet har ägts av någon annan först 

varm choklad som tröst 

det finns inga gränser i mig men inte heller någon väg tillbaka 

Stenström på Zinken det känns som om han sjunger på min madrass

man ska vara extremt tydlig med intentionerna under den här nymånen 

jag önskar inget annat än att ligga med dig och skriva 

tu es mi media naranja

 drömde att vi delade Globen 

halva var Krunegård och jag 

tu es mi media naranja 

det blir bra nu är det du och jag

började dikten och jag fungerade

som fan ingen panikångest ptsd klimakteriet och skit 

allt va bara sweet 

tror att ganska många ville ligga med mig fast de va där för dig 

du sa något om att det inte fanns nå gage och så 

kan betala dig jag har inte stått på den scenen sen jag dansade med Ricky Martin 2002

bra på dikt dålig på liv är min giv 

det jag väntar på händer aldrig 

halva livet över halvt blind har inget val men har jag tro

har jag halva globen halva livet halva apelsinen 

tu es mi media naranja 

det blir bra nu är det du och jag 

Slösa inte min tid med saker som saknar sagovärde

 det är upp till var och en att göra skillnad finna värdet i var dag 

vardag eller äventyr

minns du hur vi åt med en hand eftersom vi höll varandras kroppsdelar med den andra handen 

han som grät när han kom varje gång det gör intryck på vem som helst 

jag måste se dig för att leva vidare 

inget gör mig vackrare än förväntan 

jag älskar dig för att jag måste det för överlevnad som besvärjelse som bön 

 som på liv och död 

konstant brist

 man vet det är för mycket när folk slutar fråga hur man mår 

det är som det är 

när man är 48 stängs dörr efter dörr 

allt torkar ut man vaknar aldrig längre av att man kommer 

eller sanningen är att man slutar sova nästan helt 

det är som det är 

jag har skapat min egen värld 

men saknar när någon ville åt mig 

vaken ? 03:30

kroppen tung av besvikelse och skam 

en helt obekräftad sommar 

ett helt obekräftat liv 

en längtan efter att bli återupplivad 

min kropp är ingen att tillfredsställa den är ett jobb 

upprepar " det kan inte skada dig som det gjorde när det hände"

önskar du grät över hur lite du kan hjälpa mig 

öppnar ögonen vi blundar på PTSD mottagningen för att lära kroppen att det är i vårt förflutna 

byter till duntäcket 

min kropp har obvi sagt stopp var natts budskap om att hålla mina hemligheter hårt

 skickar in ännu ett manus till förlag jag är så jävla svag

avundsjukan i halsen poeten som förband 

gråter i latten äter chiliolja för att lossa avundsjukan men den har slagit ut 

som om jag fått stryk 

 Gbg har ni ett rum utan låsta fönster

kanske måste inte livet levas klart 

Den sista hösten

 slut efter att ha gjort mig tillgänglig sedan 1976

förr : skrev jag dikter om obesvarad kärlek 

nu: finns det ens några andra slags dikter 

utan skönhet kan ingen rädsla finnas 

J-lo peakar liksom nu 56 barre goals jag undrar om hon är våt 

Augusti bugar in September 

livrädd inte för att falla men för att suddas ut 

det var så länge sedan jag vaknade upp på brits med spännremmar 

allt har redan blommat nu 

lyssnar på sommarprat som löst vispad grädde på mina sprakande nervtrådar

du kan inte glömma trauma det är inget minne 

min kärna är intakt det lilla barnet inlåst i ett alldeles för litet utrymme

min pappas ansikte som skärsår i kärnan som går att läka om man omger sig med trygga människor

jag omger mig inte med någon 

älskar på ett självmordsbenäget sätt

  tror du gillar mig med på något vis 

du är bara inte lika redo att riskera ditt liv 

den som inte har något kvar att förlora är alltid den farligaste i rummet 

svaret höll mig lugn 24 timmar sen det välbekanta suget i magen fittbruset de låsta käkarna

tänk att jag förväntas fungera så länge du existerar 

så här : jag behöver ingen annan njutning än din 

i alla mina lekar är du första pris

om jag lyckas kan jag dö femstjärnigt 

hur överlever man nu igen

våld mot publik 

 varje gång du ger mig pojken/undergången blicken 

rädda mig

 älska mig

knulla mig

bara du

den åttonde dödssynden 

kärlek är ett tidvatten med en hälsning till framtiden 

varför är det så ömtåligt att vilja vara med om dig

Gustav Adolfs torg

 du är anledningen till att jag vet att jag är kapabel till att älska 

Leanmeal

sväljer augustiregnet som om det vore din lace 

som våt magnolia i svalget  döpt ur åskan sidenhudens nåd  

existerar existerar inte växelvis bara en förälskad looser 

de flesta inte förstår eller att mitt "arbete" är ett arbete 

som yogalärare är jag frisk fungerande empatisk förtroendegivande trygg leder dig med säker hand

som poet bör jag vara öppen gränslös hudlös oberäknelig och svåravläst 

så vad tror du? mitt "liv" rimmar inte på något som ordet orange 

löshår i knät så fort jag förälskat mig försvinner dem 

sätter mig i  nedre underklassen på donken beställer ett Leanmeal 

End of celibatsummer part 4

celibat som kink 

 ännu en helt meningslös sommar 

men alla behöver en poet för att känna sig som något/någon 

jag är här för att föreviga dig 

såg din fru på Grevture hon klär sig som Jackie Kennedy 

det är så opoetiskt att vara gift 

än är jag mjölkvit solbränna är så vulgärt bröstvårtornas färg som toppen på gullvivan

blyg som kink 

du hade chansen att uppleva något äkta 

sanning som kink 

fiskbensfläta och pommes 

gud! jag tog din plats och skapade en fictionvärld och blev kvar där 

fiktion som kink 

ett liv i bakåtböjning 

chatgpt i luren där säg mig vem som vackrast i världen är?

går ner en gata på instinkt och in i soundcheck som erogen zon  

 chockad men sjunger med

 smärta som psalm min kropp skakar av låten för jag hör den för första gången varje gång 

fyller mina hål med blonda andetag blonde breaths 

om jag hade rört dig så vet jag att min hand gått rakt igenom 

till himlen 

ännu ett dött manus 

svart obsedian för självmord 

mitt lee loo orange kan du känna bina dö i mitt svalg 

det ser ut som om jag åldrats 10 år den här sommaren som emotionell respons på jordens undergång

call me by hur Timothee knullar persikan 

sen föder jag ännu en docka 

har aldrig varit ung nog men för dig ålderslös 

raderar dig som historiken 

går in i full tystnad mauna 

Augusti är rummet mellan två världar

 alla vi som känner känner mer 

Robert sjunger att stjärnorna är på marken och jag förstår nu vad han menar

att skriva är att våga att våga är att skriva 

utgivning eller suicidera 

obehaget när grannen under har sex och kroppen förgäves försöker synkronisera 

och om du spenderar tillräckligt mycket tid med mig kommer ingenting förvåna dig 

allt trängs i mig 

jag förstår att det jag inte förstår har lett mig hit 

livet den här drömmen som vi medverkar i

 sommaren är mjuk nu och jag är i den utan fight or flight respons

lever som en tonåring 13 dagar till lön och Loney dear på Hinge igen 

cafe är äntligen öppet  och vi sitter fint med våra skrivböcker i knät

att läsa i någons texter är som att öppna dens underklädeslåda utan lov 

att vilja men inte våga har jag nästan aldrig upplevt 

så fläta mitt hår utan rädsla vad är du annars här för 

vill ha det i något oförutsett

 något värre

allt har påbörjats och lämnats oavslutat i samma utsträckning 

det fanns ett andra medvetande som väntade på dig i mig 

men nu får vi aldrig veta vem du kunnat bli

såg på håll hur han rörde henne som om han visiterade henne 

jag har haft svårt att göra skillnad mellan sex och att göras illa 

sex eller slagsmål 

alla heartbreakers sparas i samma burk smälter ihop till en sylt

 kan inte skilja er åt när ni dränker mig i retrospekt 

ur retrograd 

rensar i leden röker cigg Little Jinder gör readings i story 

väntar på dig med grön ametist 

jag hör längtan i din tystnad

uppradade dagar när människor inte finns

all halstrad trånad i svalget 

sväljer månen 

jag tror min avundsjuka har börjat synas i ansiktet 

blommor som blommar än plockar in en gul lilja 

varför är människor generellt så förtjusta i att vara dumma i huvudet 

hade bara velat att du blev kär i mig och liknande banala fantasier

nätterna med insomnia är minst sagt händelserika 

kommer sluta be och börja använda läppstift till hösten 

du borde gå ner i vikt du är spritfet 

kommer aldrig repa mig från det här

och jag tvivlar på att du gör det 

ingen normal är kvar i stan den här helgen så

 begår våld på 4 års skapande 

förlåt det var inte så här vi skulle sluta 

men vem är jag eftersom slumpen inte finns så 

man vet aldrig hur något ska ske bara att så 

sprättar upp er som jag minns mor rensade sardiner 

drar er  långsamt från skelettet en efter en 

ser halspojken det var så länge sen han känns absolut än 

hela sthlm ser jonte och bladee utom jag som inte hade råd så 

kisar genom klippen det gör för ont så 

hur kan det här vara början på något nytt 

Lejonportalen

 cirkelslutning 

när fullmånen tar i minns ett vi 

den lyser för dem som vågar titta 

vara i det som inte kan förklaras 

aktivera själsminnet 

tvillingsjälar kallas att resa sig ur mod 

släpp allt som inte längre är sant 

förbered dig på det högre återförenandet 

den högsta frekvensen 

det är bara verkliga dikter om man använder verkligt papper och penna

 Malmskillnadsgatan när den blev till en betydelsefull gata 

hur förklarar jag att jag inte väljer att det inte är ett beslut 

att det är som kroppen 

inga fler gåvor åt likgiltiga 

ingen har någonsin frågat mig om kostnaden 

känslor och sårbarhet är inte valuta för er 

ni ser mig som en svaghet någon ni ler åt med huvudet på sned

och kanske är det sant 

men det är bara verklig kärlek om man ger sig själv fullt ut 

hjärtat huden strupen 

öppet kött

 stanna uppe i natt 

du får göra vad du vill 

glöm inte 

glöm aldrig 

stationshuset Karlstad en macka för typ 200 

jag är kär på ett sätt som är användbart 

har en stor fet tårta i bröstet med texten "känn allt" i glasyr 

varje turnestop är ett ljus som släcks som att se Manhattan dö 

kärlek handlar så lite om tid och så mycket om ögonblicket när någon verkligen släpper in dig 

att aldrig be om morgondagen var natt kan vara den sista 

varje gång man ses är allt nytt lika försiktigt som om det var första gången 

lika intensivt som om det var sista gången 

det är det enda sättet för mig 

det var länge sedan jag var här men juli dödade mig nästan

 håret....ja om jag rör det så går det väl av så 

jag är glad att du får göra finare saker än mig

glad att vi existerar i samma tid

och jag är genuint ledsen för allt 

jag har oroat mig så länge över att du är min person 

den personen som folk som inte fattar något säger att man bara inte mött än 

jag vet inte om du tror mig 

det känns som om du hatar mig för det att jag vet 

och det är lugnt jag hade blivit vansinnig 

men .....

sen var jag det .hon.personen.

och du blev arg för helt andra orsaker 

" Ditt namn"

 vet inte längre om du existerar utanför mig 

 pannkakor nudes på gymmet  guds hus kollekten går till Gaza 

 ber till orgel att hjälpen ska komma fram 

tänder ett ljus innan jag går ut ber ditt namn 

får ont i magen och dåligt samvete för att ditt namn önskan kändes mer än Gaza i mig 

swishar 222 extra 

somnar inte på siestan  fast jag dygnat en hel sommar 

du vet inte ens att det är första gången jag älskar någon 

undervisar medans jag tänker på ditt namn 

skriver ditt namn på cafe 

allt jag ser allt jag gör allt jag hör till och med Yung lean är ditt namn 

det finns ingen annan förlösning förutom ditt namn 

hela sommaren alla åren månaderna livet ut 

egentligen är allt annat än ditt namn outhärdligt 

begäret gör att jag inte äter det luktar hundar stryker sig mot mina lår i djup nåd 

frånvaron som månens sug efter vatten 

eftersom jag bara kan ligga med dig i tanken sitter jag mest själv 

undrar om hon  tackar gud varje dag för alla timmar hon är i samma rum som du 

om du knullat henne gråtfärdig sen du kom hem 

skillnaden mellan henne och mig är att jag inte behöver dig jag begär dig 

ditt namn 

varje morgon börjar det om 

en oberömds texter

 det coolaste lilla Glasgow förlaget började precis följa mig 

de skriver att jag har Gagaestetik men har du något på engelska 

allt som är utöver dig: .........?

vi är där vi är genom skärmar 

universum svarar även på oställda frågor ju

läpparna som redan svullnat av tanken 

att existera i frånvaron med öppet bröst och sänkta axlar

få mat som inte finns på menyn som kärleksförklaring 

jag kommer viskar jag tyst ut i rummet

köper röda pumps och om man viker 1000 papperstranor får man önska något storslaget

i magen rör sig djuret 

hon som höll andan i 48 år utan att någon sa " jag ser dig" 

Augusti aldrig känt mer

 älskar dig på alla sätt det går : förgäves ärligt intensivt noggrant 

hundar känner av kärleken de kommer fram stryker sig mot mig 

man ger vad man har 

( detta va det jag hade) 

Juli dödade mig nästan

 isnt that ironic dont you think 

a suicide afraid to die 

free palestine but first oasis reunion 

vi kan inte rädda världen rädda 

vi måste ha hopp mitt jobb här är att lugna den kollektiva smärtkroppen 

ber om fred och frihet varje klass djupandas 

när du drar ner gylfen tar fram kniven 

finns något sjukare än husdjur 

liv som tar liv 

föda ett barn 2025 

flyga till samma sol 

en mor som säger till sitt barn att glömma trauma 

det är världen nu 

gör dig i intervall 

obehärskat ser jag åt det jag älskar (oavsett) 

jag känner det du ser det 

magnetiserat tänkande om när vi tillslut ligger med varandra utan idiotiska planer om framtid 

utan att förvänta oss något av varandra 

att bara vara människa mot människa 

inte ens försöka paxa eller förklara att vi existerar i en egen rymd som finns inuti varandra 

som inte är rummet för två fängelsecellen äktenskapet utan en öppen planlösning 

en omloppsbana 

mycket snart kommer bara den dokumenterade historien att finnas 

det värsta är inte att säga hej då utan att en dag kommer allt kännas som vanligt utan att jag tänker på dig 24/7

det hade kunnat vara vi mot världen äsch tänker inte på dig så ofta 

ibland 

alltid 

kan inte ens trösta mig med att jag vet längre

 du är som du är som stjärnorna vi speglar varandra och försvinner

juli du var ogenomförbar 

augusti ge mig ett ja som ändrar allt 

man måste kasta loss allt i sig själv för att stå ut med en kärlek som min 

önskar att alla jag mötte va du att jag fick tillräckligt av dig 

mitt slukhål och tomrum för livet 

växer ändå alltid ifrån mig 

utseendet när det ljusnar man älskar eller älskar inte då 

för att jag älskar dig är jag den jag är 

hon på teatern frågar -var ser du dig om 5 år?

begraven mumlar jag sen i kassan på teatern 

framtiden finns i musklerna i lederna och ligamenten 

om jag slutar med allt i tid 

landstingsgult

 att skriva  är som att andas i en plastpåse 

när man ensam tagit på sig ansvaret för jordens undergång sen midsommar

haft alla djur på besök i bröstkorgen 

psykakuten ångestmottagningen psykosenheten 

suicidmingel 

platsen som inte får finnas finns inuti mig 

livet som luftdrag mina knän hennes knän tjuter 

ett skov ord vadsomhelst som berör verkligheten som den faktiskt är 

ett välsignat regn

 vill bryta ner dig och få dig att inse att du bara är ett djur 

att bli hon / hans hona 

sitter vid fontänen 2 block bort 

platsen mellan frånvaron av allt och uttrycket 

ett rum som ställs iordning för ett speciellt kön 

altaret mitt sacred celibacy 

ett heligt celibat över år 

kanaliserar brödfödan 

man vill äta gå i uppfyllelse 

befästa kroppens funktioner 

 nu när jag lossat dig helt kommer du gående mot mig som i en gif 24/7 i svarta jeans och Metallica t shirt

skriver undervisar och gråter i orange hår och

 48 år senare inlåst i samma kuvös försöker nå min mamma och livet utanför

min skugga av det som en gång va hybris

hör dig just nu som en stämma från ovan 

som om du håller en mässa bara för mig 

alla mina 3 grannar kommer hem samtidigt och huskroppen fylls av ljud igen och 

värmen får konkurrens om vem som kan hålla mig vaken längst 

reser broar till murar en efter en 

universe vet att jag försökte allt 

öppna landskap är något jag alltid flyr 

ingenstans är jag så otrygg som i naturen 

behöver den introverta atmosfären i en större stad 

sista veckan i juli och alla relationer börjar gå på knäna 

varför har ni semester med varandra och inte från varandra 

livet går ju ut på att längta 

"att ses genom en konstnärsblick är det enda som räknas "

 ensam igen i salongen bränner sig den meningen fast 

St :erikskrysset trafikljusen blinkar med löften jag aldrig bett om 

hur lätt det skulle vara att aldrig komma tillbaka 

som om värmen från en annan kropp skulle hålla dig kvar i ett liv du redan är på väg ut ur

regnet mot huden på taket som julis absoluta befrielse 

hon sa att jag låter som en 20 åring och kanske är det sant 

det var sist jag kände något som liknade liv 

köper en läsk och får smala aspartamögon 

 min förmåga att älska är på väg att gå förlorad känner det i underhuden 

noll trix kvar inga ess inga dikter ingen ny hårfärg eller stad inga lockrop funkar på ditt namn 

inget hos mig räknas hos dig 

hittade inte dörren till din andra värld 

kärlek är ohejdbar så det här var väl något annat

besatthet

jag har aldrig känt skillnad 

 så so long min älskligaste

aldrig någonsin har jag gjort allt jag kunnat med sån iver över år 

aldrig någonsin har jag förlorat i den här grenen 

föddes för att dyrka jag antar min förmåga är över

The end Game over 

ps i nästa liv är du min ds 

innan slutet kommer det man inte kan springa ifrån

 en full perrong på centralen en tom ankomsthall där själen en gång fanns

allra sköraste syster min lilla är nog besviken över att en stora kan vara så svag 

dåligt gömd bakom alltför skira gardiner 

utmattad undervisar jag två amerikaner i ett bankvalv 

jag har alltid älskat att undervisa som gymnast som dansare som yogafröken jag älskar precisionen som tar mig bort från mig själv och världen 

önskar jag kunde skriva ett brev till dig 

ligga ner där raden slutar 

stängde mina två utåt seende ögon och tänkte på dig jag har kåtlåsning på 

rika människor har ett sätt att liksom invänta att någon ger dem företräde 

i alla rum jag har ett sätt så fort jag möter någon föreställer jag mig den personen som ung 

det sker per automatik som en del kollar hållning eller bröst 

sen blir jag alltid väldigt sorgsen 

Lön och nymåne

 att kunna äta sig mätt inte dela upp portionen i två 

alla ärmar måste gå över händerna 

ett kärl poppade 

bryter ihop på alla plan 

den värsta Juli i mitt liv och den varmaste någonsin dokumenterad i Stockholm 

våldsamt förlorad sömn 

våldsamt förlorat liv 

gråter fast jag inte har råd att förlora vätska 

nästa år om jag lever då ska jag vara på Island 

vaknar i djur vill bränna min tunga ju

insikten av att ingenting egentligen förändras 

 vill skrika rakt ut ta 100 zopiklon och zen 

churros och obehag

 vet att det omöjliga aldrig väntar 

lånar pengar av mor 

deepthrotar en dammsugare 

när araxen smälter i svalget återfår jag min sexlust i 7 sekunder

konstant saltbrist och nymåne

familj spär ut liv

det är omöjligt att nå kärnan med en vid sin sida 

min lägenhet känns som en kokande lunga

klipp dig aldrig du är så jävla cute i lite längre hår

psykosenheten säger åt mig att läsa en bok 

hora jag läser 6 böcker om dagen 

i 2 sekunder kom 2 droppar regn och jag sprang ut och grät i det 

när den här existensen är över är jag så redo för en verklighet med dig 

det tickar i city magnetiska auror av ensamhushåll

vätskeersättning och vaniljmjölk

 ett djupt existentiellt illamående hela min oskyldiga poetvärld 

sen hon författaren ( mitt kommande verkliga jag) 

yogafröken som en uppenbarelse 

det enda jag hittills uträttat i mitt liv är : ingenting 

jag är på samma frekvens som fåglarna just mellan gud och jorden 

balanserar på de högsta linjerna i notsystemet 

skriver på en masterpiece om ett helt liv som underskattad 

köper cigg & citron susar in i Rebecka på bibblan 

fukt tränger sig in i kroppen utan lov som ett övergrepp 

bara på gränsen känner jag mig levande 

att lyckas med självmord idag är en bedrift 

min kropp är en parabol som hungrar efter dig 24/7

inget förblindar som äktenskap eller förlamar snarare 

det finns inget värre än att tro sig  vara allt för någon 

den enda avgörande för någons samtliga behov 

ett liv reducerat till en lego bit 

3 bortkastade år? 

oknullade människor in general blir resistenta läser jag 

så jag behöver egentligen bara låta livet pågå 

så länge vi är okända är det ingen som frågar om vi vill leva eller inte

 skriver vandrar och yogar medans jag väntar 

väntar på något 

vi utspelas i en annan dimension 

tiden är inte linjär

vi har aldrig hänt och vi har hänt hundratals gånger 

hör elen från uttaget  grannens mobil vibrerar i golvet det känns i tandköttet när hon under knullar

det enda jag vet är att jag vill befinna mig i ditt undermedvetna

en fråga om fysisk nöd 

som att få okontrollerade blodtransfusioner 

ammas av fantasin slickar glasyren från en toscakaka du bottnar i sovkupen 

ställde mig med ryggen mot vagnen och sa jag vet inte hur man gör

det hela är inte så dramatiskt jag vill bara att min blodlinje tar slut

 gör en myt av oss det går fort

flyttar till Danmark röker inomhus

sommaren förlorar sin lukt smak och färg i juli

skriver tre timmar på Rival ser ut en toalett vi kunnat ligga på 

försöker förgäves fördela tystnaden över kroppen 

jag vill bara att vi ska ses så du kan hata mig och göra allt lättare som att kissa på sig för att bli varm 

livet kommer såklart bli tråkigare utan mig

 utspätt 

bara idel uttag inga insättningar 

låtsas att grannens duschljud är regn 

slickar på ett chips till middag 

merkurius i retrograd så no more nudes

 långsamma dagar fyllda med outtömliga möjligheter att dö 

om en person till säger att jag ska gå och bada skjuter jag mig 

jag vill inte bada jag vill skriva och läsa som jag alltid gör 

livet kan bara bli så vackert som jag behöver om du säger att du vill ha mig 

offrar ett paket gräddglass för konsten en konstant skenande känsla 

en iver som aldrig riktigt försvinner 

tystnaden en blodsport når mig till naveln grattis på födelsedagen! i några månader är det "bara" 19 år mellan oss

tar några steg över gränsen och världen drar sig undan som en våg 

är precis lagom smal jag är svag för skarpa konturer

Em skickar en bild när hon grillar hon är snygg på ett internationellt vis 

sitter på Mr cake och skriver det enda fiket i city som inte blivit röv och salt

 Går på bio för att slippa värmen ser Brad Pitt ensam i airconsalong 

jag undrar om han har erektionsproblem tänker jag 

hjärnan glider sömnlöst  över på min favoritperson och ditt kön är glatt som en delfin

sätter i halsen av upphetsning 

spar den fantasin till sen säger jag till hjärnan 

ser ner på mina ben blek som popcorn 

går in på toa fotar mina bröst filtrerar mig 

hur du ser ner på mig bränner konstant 

sanningen är att jag inte längre kan komma om jag inte föreställer mig dig 

fantiserar att du textar att du vill somna inuti mig refererar till dagens text om att min vagina är lika tom som sommargatorna på söder 

så jag får vakna full av dig 

äter 7 finncrisps med vegansmör och salt 

fan det ska inte länge regna på onsdag 

Sommargatorna är lika tomma som min vagina

 fråga mig inte varför låt mig bara  

30 grader och jag tror ögonblicket är här när vi alla måste leva med att mänsklighetens tid på jorden är över

vinkar inte farväl du försvinner bara 

hör ljudet av början och slutet samtidigt 

hon som gör min matcha frågar varför jag valt att leva ensam

för ingen har lärt mig att älska 

du är bara galen tills det funkar

 ingen risk ingen dikt eller liv 

framtid det finns ingen framtid bara dyrbara lånade stunder som talar med händer 

ditt samvete saknar empati med dig själv 

morgonstund och tomheten total 

mitt liv är ett ideellt samarbete med gud 

om jag sett mitt liv från ovan en takterass och tvillingtornen

 volanger utan trosor under 

känslans högsta frekvens och intensitet 

 hur många snuddar ens stjärnorna under ett liv 

solglasögon och marscherande käkar nu dör hon 

tänkte jag om min ryggtavla på bilden 

senare fyran hem en utsträckt hand eller ett liv 

 

ett evigt slarveri

med mig som människa 

söker Csn 

Anette gästar 

möter ett x:s lillebror på guldbron vi har inte setts på 25 år allt jag kan tänka på är att jag önskar att jag varit snyggare 

sprickfärdig av slarveriet 

varför älskar jag en obesvarad 

varför hjälper det inte att du inte svarar 

varför hjälper ingenting 

längtar så mycket över mörkret hur det sänker sig över dagen som en teaterridå 

du föraktar mig för att jag visar dig att det finns ett helt annat sätt att leva på 

sista nätterna i samma stad på ett bra tag 

undervisar två block bort känner ditt medvetande lika klart som om det vore mitt eget 

Em sa jag hatar när du blir ledsen bara 

det är inte som om jag har ett val 

herregud vad jag behöver 4 knops söta och salta tröstpannkakor 

inga nätter känns mina

 allt känns förlorat

sommaren du 

dricker kaffe tänker på döden 

än tittar brösten upp mot himlen 

om jag bara gör tillräckligt många försök kommer förloppet en vacker dag stämma 

med hur jag sett det i förskott

för ingen människa är identisk 

sommarens crescendo?

 jag är utanför 

innanför 

kan inte svälja 

det är så fullt av dig 

ena dagen finns man

den andra inte

ingen har dött här

men det är så det känns 

blond

 erövrar stadens ögon och mun

ett ögonblick tillåter jag mig att inbillas att dina fingrar 

och natten vi klöv varandras atomer 

ensam i en våningssäng 

jag är orkestern i Titanic fortsätter spela när skeppet sjunker

 försöker förgäves delta i sommaren äter potatispizza på St :eriksgatan 

letar febrilt efter en speldosa 

fullmånenatt och jag skulle behöva höra dina andetag nu 

skriver vidare som enda våldskapital 

om jag går: adjö till inget 

det är viktigare att älska än att bli det 

besvikelse är enklare att ta än förnedring 

så jag åker 

att stanna hemma med endast tomhet och resten av mitt sk liv lockar inte 

kontinuum

 om man bara står ut förändras alltid något 

tystnaden är annorlunda i Juli 

månaden är till för äkta makar som gör exakt samma sak i en sommarstuga istället 

som födelsedagar och högtider fruarnas tid 

älskarinnor sätts i karantän till hösten tar vid

men nu är jag inte älskarinna utan musa och du är rockstjärna 

så hold on tight you know shes a little bit dangerous shes got what it takes to make ends meet 

vi har en helt annan dramaturgi 

 allt som är viktigt i livet görs på impuls 

det som kommer ur dig ofrivilligt strålar omedvetet 

som inte går att forcera eller blockera inför det tvekar jag aldrig 

där öppnar jag totalt för att slippa hindras av förnuft som alltid tar rygg på rädsla

som i sin tur bjuder upp passivitet

 för om allt bara pågår i ett ständigt flöde om ansträngningarna aldrig upphör kommer till slut ett läge en stad där allt står precis rätt katarsis 

en gång räcker för ett liv 

en obruten följd av försök under år är vad som utlöser denna enda gång 

kontinuum 

allt är följsamhet och hålla andan

 ingenting som pågår intresserar mig egentligen utom det enda som upptar mig

hela mig 

döljer inte allvaret i min längtan varför skulle jag

den enda kroppen av världens miljarder kroppar jag vill röra 

juliljuset omsluter mig som en fängelsecell 

åren av frånvaro från fysisk beröring är värst när man varit nära den men den förblir oåtkomlig

mentalt älskande 

sitter ensam varje dag utan undantag för att känna mig närmare dig

så jag får tänka i fred 

allt handlar om hur länge jag står ut 

det känns som om jag dödsstädar vill inte äga något när jag går 

kollar upp mot himlen och himlen kollar ner mot mig 

som om den säger ge dig 

eftersom jag inte sover har jag en konstant längtan efter bakelser och salt 

sommaren är äktenskapets dödligaste årstid

 

passerade portalen mot fullmånen och djurnätter 

när jag blir varm blir du kall alltid 

söker dig i fantasin 

tills du låter dig hittas 

släpper in mig 

till sist 

för sommaren är äktenskapets dödligaste årstid visst 

och det är något med hur du ser på mig som får mig att göra precis vadsomhelst i tron om att jag är speciell för dig 

07:07 7/7 portalen

 halvvägs dygna grannen under knullar med öppet fönster 01:30 hon låter både på in och utandning 

bedrövligt 

 juli har mig i sitt grepp

trots regn är mitt nervsystem som ett smatterband 

min pygmalion i radioskugga kan inte ens skriva dig verklig 

ber en stilla bön i maria för att resa sig krävs något slags mål jag avbokat

för att vakna en viskning om att något väntar mer än allt som rinner mig ur händerna

har inga försök kvar ingen gräns mellan natt och dag

sitter i "köket" i bar överkropp skriver om dig nu tills jag blir du 

otrohet som psykologisk upgrade för hjärnan

 hur skriver jag om dig utan att stjäla 

att vara i stan i juli utan pengar och med lite för lite jobb som självskadebeteende 

lukten av hud och ådror ljudet av våt jasmin och pannkakor 

inloppshålet av verklighet läcker gör drömmen illa 

du är olika grader av likgiltig 

allt är ett nej tills det är ett ja 

vi blir aldrig färdiga med kärlek då är det inte det

håller mig för mig själv för att få längta och vänta i fred 

sök tills du förlorar dig själv

 din röst är öppet vatten 

mina osäkra händer 

tydligen bryr jag mig inte ens om att gud är i stan 

eller att oasis flyger igen Krunegård fyller en arena och sen

regn dubbel citrin sökte förgäves tröst i orsaken till sorgen 

bröt ihop till sist i grannens famn i trapphuset 

magen fylld av dåtid och farväl 

hade badat toppless och du hade sett på mig länge och sen 

sagt något som lagt sig i höfterna

det brusar i öronen av sömnbrist 

pizzasallad och mjölk 

jag minns exakt var jag satt när jag första gången såg Carmen Electras och Dave Navarros wedding invite från bårhuset och tänkte : det här är allt 

själen kräver alltid sitt till slut 

det är så mycket enklare att skriva när jag inte längre känner luften mot huden när jag får en kväll utan lukten av grillade djurkadaver

 en sådan längtan bör aldrig döljas

kall vodka med is föll ner mellan lår

ett ackord och jag levde

släppte ut håret 

den väsande februariluften 

du och jag är bara lek aldrig på riktigt 

och aldrig har jag velat ha något mer overkligt 

Arkipelag

 läser att en dikt inte är på riktigt förens den är tryckt så här kommer ännu en overklig dikt

från en lika overklig poet för man är bara verklig om man är utgiven skriver samma författare 

Arkipelag en gran talar till en annan gran ovanför mitt huvud på en låg frekvens 

jag tänker att närsomhelst nu orkar jag inte längre bära min dröm 

en speciell sorts röst som tar sig in under cyckelbyxorna öppnar drar samman 

ställer inte frågan som gör min närvaro uppenbar 

allt har en innebörd 

jag är poeten på din display yogafröken i studion blodet som rusar till könet under huden

lika overklig som din bostadsrätt din leasade bil din överfiltrerade insta ditt äktenskap i juli 

29 grader och hela staden andas ut jag gråter på toan äter pommes som om de kunde skydda mig mot värmen

 det som borde göra oss mänskliga har gjort oss till maskiner 

kanske är det nu jag ger mig 

fötter som inte vilat på 48 år

det dova ljudet av ännu en vaken natt i ögonhålorna 

kylskåpets surrar som en familjemedlem 

kanske går min vän i kapp dig i Humlan 

berättar att jag var människa 

ber dig minnas mig 

en saga utan avslut alls

 äter en glasspinne skickar manus till ännu ett förlag 

raderar vad jag ville i går för i dag är ju nu 

jag vet inte precis om det jag gör räddar världen säger jag som svar till en elev som sa 

det du gör på dina klasser är bortom allt jag varit med om på 45 min

får hybris möjligen men just nu är jag så bra på det jag gör att det är löjligt 

halsens blå chakra sträcker sig malligt mot himlen och berlocken var borta är det ett tecken

törstar efter kunskap saknar plugget längtar efter rönnbären det är då jag vet jag klarat mig

allt som redan skulle varit står på led i mig vi skulle mötts på barer och hotell 

jag skulle gjort allt för dig men nu blir det nog inte så 

får nog inte lära känna dig mer än inget alls 

daniela rathana kommer in på cafet där jag sitter och skriver 

jag ger henne koden till toan hon tackar och ler och jag tänker att till och med hon känner dig mer