fredag 16 juni 2017

Dagarna vi inte hörs är värre än armhävningar

vaknar 1,4,6 en vanlig natt med andra ord
jag är så hungrig
gapar
men du ger mig ingen mat
min hud har tusen känselspröt per centimeter
blottar allt
du inte rör

minns dina händer dem skulle ju fylla tomrummet
mellan mig och dig
minns du hur du kom till mig på riktigt
och sa att allt du känner för mig är på låtsas
minns du hur ja såg på dig på riktigt
och sa på låtsas att jag inte tycker om dig heller

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar