Kan likaväl vänta med att dö tills jag använt allt Csn som finns
Då har mitt liv ändå någon slags mening
hungern bottenslös atm samtidigt vill ingen ha mättnad
livet går ut på att bli tillfredställd
öppen onåbar alltid på väg hem
sover under två täcken nu
mjölken rann längst dina kinder
fega människor blir till främlingar till slut
det är något speciellt med att prata i totalt mörker
spotta i handen rör dig och berätta för mig om det
sen dricker vi Julmust ett knivhugg mot vardagen
Jag vet att allt jag vill ha är något som inte kan finnas
men det innebär inte att jag inte vill ha det
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar