tappar bitar av mig själv över hela stan utspridd
minns inte vem hon jag var i går för att behaga någons illusion
men jag minns allt om dig
du var svartklädd på fotot oansenligt vacker
att jag inte haft dig är att undra varför jag inte svimmat av sorg
håller dig i munnen tills det svämmar över
jag är så full av beundran att jag inte kan skilja på kärlek och hat
älskar dig så mycket att jag hatar mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar