Skyll dig själv horunge nu förlora du mig till stjärnornas krig

 ser ut som en fraggel och du pratar med langaren som om det vore jultidningar

 ville se på dig en gång  och känna att jag aldrig kan förlora dig 

men det går bara om jag haft dig 

du hade en vit hyacint i en fryspåse och kom aldrig igen 

som Laijka den första hunden i rymden eller som stardust 

så ibland sträcker jag ut tungan på din gata för att få ditt dna i munnen

jag ville ingenting mer än dig och jag önskade mig inget annat 

på Hornsgatan stod dörren öppen och jag har aldrig längtat tillbaka till något land eller plats

jag har allt inom mig 

och låt henne äntligen vara 

pannan mot din själ 

vi sover spanskt sitter franskt vad jag vet har jag alltid älskat aldrig varit det

du dras till mig och jag förstår det för jag har varit musa i hela mitt liv håller händer med ögonen