ännu ett år i exil
du borde använda mig när jag säger att jag finns här
saknar när livet gick ut på att klä in sina skolböcker i Kalleankapapper
det finns så många som jag som överlevt
man sitter på cafe med sina krigsminnen livet blir liksom aldrig som Starlet sluten
du var bilden längst fram i plånkan
jag passar så bra i rockstjärnor
jag klär så bra i skådisar
blundar och plötsligt är jag människa och ni svarar på mina meddelanden
jag är inte mätt sa jag ju
och till skillnad från alla så ljuger jag inte om det
du är bara en av alla miljoner pojkvänner som längtar efter någon annan
någon som jag
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar